Stadsfullmäktige
Protokoll 28.08.2023/Paragraf 45

STF 28.08.2023 § 45  

553/10.03.02.00/2021  

Mer information:

bildningsdirektör Mikael Flemmich, tfn 040 733 0264

direktör för samhällstekniken Marianna Harju, tfn 050 304 1234

fornamn.efternamn@grankulla.fi

I Grankulla stads strategi 2022–2030 läggs som åtgärd fram att i stadsplaneringen ska det finskspråkiga lågstadiet prioriteras. Som mål finns också att planen för den nya byggnaden för det finskspråkiga lågstadiet och förskolan godkänns i fullmäktige under fullmäktigeperioden. Under målet ”en enhetlig lärstig in i framtiden” finns som åtgärd att utreda placeringen för en finsk enhetsskola eller ett finskt lågstadium och fatta ett beslut om placeringen – alternativen är simhallsområdet och Sahara-planen.

För att projektplaneringen ska kunna starta måste staden fatta ett principbeslut om skolcentrumets placering och om vilket elevantal och vilka eventuella övriga funktioner projektet ska planeras och dimensioneras för. De här riktlinjerna är också en förutsättning för beredningen av ett beslut om planläggning. Båda alternativen som granskas kräver en ändring av detaljplanen.

För att hitta en lösning på placeringen av en ny skolbyggnad har simhallsområdet och området vid Sahara-planen undersökts. Områdenas lämplighet för byggande har granskats med tanke på stadsstrukturen samt mark- och trafikförhållandena, men framför allt på det funktionella planet.

För att hitta en lösning på projektets omfång har prognoser för elevantal, uppskattningar på dimensioneringen, pedagogiska behov och övriga bakgrundsfaktorer granskats.

Ärendet har beretts som ett samarbete mellan bildningssektorn och samhällstekniska sektorn och ärendet behandlades nästan samtidigt i både samhällstekniska utskottet (6.6.2023) och finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik (7.6.2023).

Bakgrundsfakta om projektet

Elevantalet i Mäntymäen koulu har vuxit under de senaste åren och det finns oro över att lokalerna inte kommer att räcka till i framtiden. Ökningen av elevantalet har jämnats ut efter läsåret 2021–2022. Förutom utrymmesbristen finns det utmaningar med bland annat tillgänglighet i Mäntymäen koulu. Under den senaste tiden har även tillståndet i Kasavuoren koulukeskus lokaler gett anledning till oro.

Stadsstyrelsen godkände 8.11.2021 § 241 en behovsutredning om ett finskspråkigt lågstadium. I enlighet med förslaget som arbetsgruppen i kommittén för skol- och daghemsnätverk lade fram granskades i behovsutredningen endast en lösning för lågstadiet. I behovsutredningen förs ändå fram att den ideala situationen skulle vara att ha lågstadiet och högstadiet i samma byggnad för att främja målet med en enhetlig grundläggande utbildning.

Målsättningen är också att ha förskolan i anslutning till grundskolan så att barnen kan få en så sammanhängande lärstig som möjligt och en enhetlig verksamhetskultur från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen. Lokalerna i den nya skolan ska motsvara behoven hos det ökande elevantalet även med beaktande av eventuell tvåårig förskoleundervisning.

Användarna utarbetade en pedagogisk plan för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Planen godkändes i utskottet (SOVV 1.3.2023 § 15) med undantag av kapitlet med slutsatser. Planen är uppgjord på det sättet att den kan användas i enlighet med uppdraget som grundläggande information för planeringen av en förskola och ett lågstadium eller också för ett projektalternativ där förskolan, lågstadiet och högstadiet får en gemensam skolfastighet.

Enhetlighet inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Grankulla

Efter beslutet som finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik fattade (13.3.2019 § 23) övergick den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Grankulla till en ny förvaltningsmodell hösten 2019, när Mäntymäen koulu och Kasavuoren koulu sammanfogades till en enda administrativ grundläggande utbildningsenhet.

Att sammanfoga den grundläggande utbildningen endast administrativt förnyar inte i sig pedagogiken och främjar inte ensam en enhetlig skolstig för barnen. Att helhetsmässigt förenhetliga skolorna förutsätter att skolkulturen blir enhetlig och i bästa fall att även de fysiska ramarna sammankopplar undervisningen och lärmiljöerna.

Med tanke på beslutsfattandet är det i själva verket en väsentlig fråga om hela grundskolan måste verka i en enda fastighet för att kunna nå de pedagogiska fördelarna tillräckligt väl, eller om dessa kan uppnås även om skolan verkar i flera fastigheter. I byggandet av en ny skola bör vi skapa nya lärmiljöer för framtiden, där lokalerna stöder skolans alla elever och deras lärande. Numera är utgångspunkten för planering och byggande av skolor en enhetlig lärstig och byggnader som fungerar som enbart lågstadier eller högstadier byggs knappt längre.

En utredning om en finskspråkig enhetsskola har gjorts under åren 2014–2016. Utredningens upplägg och resultat inklusive bilagor finns tillgänglig i fullmäktiges protokoll 7.11.2016 § 54. Utredningen har även utnyttjats för rapporten om en administrativt enhetlig grundläggande utbildning år 2019 (till exempel SOVV 17.1.2019 § 4).

En enhetsskola som pedagogisk lösning

Grundskolan indelades tidigare i ett sexårigt lågstadium och ett treårigt högstadium, men indelningen slopades år 1999 då lagen om grundläggande utbildning förnyades. Målsättningen var att eleverna skulle få en mer enhetlig skolstig. Samtidigt möjliggjorde lagändringen att helt nya grundskolor – enhetsskolor – uppstod. En enhetsskola innebär en pedagogiskt och administrativt enhetlig grundskola, där eleverna i årskurserna 1–9 studerar i samma gemensamma skolbyggnad.

Enhetsskolan som en pedagogisk lösning motsvarar målen om en enhetlig grundläggande utbildning för eleven i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och läroplanerna. Utgångspunkten är en enhetlig syn på lärande och gemensamma mål för fostran som skapar en sammanhängande grund för eleven genom hela den grundläggande utbildningen. Detta tillgodoser faktorer som främjar välbefinnandet hos barn och ungdomar.

För att bygga en enhetlig skolstig måste vi stärka samarbetet mellan lågstadiet och högstadiet, särskilt i övergångsskeden, förenhetliga bedömningen av elevernas prestationer och utveckla det ömsesidiga samarbetet mellan lärarna. Inom en enhetlig grundläggande utbildning gör samarbetet mellan klasslärare och ämneslärare undervisningen och skolarbetet mångsidigare, och det ökar också sakkunskapen inom undervisning och fostran.

Nationellt sett är trenden att bygga enhetsskolor och multifunktionella byggnader. Enligt statistikcentralen fanns det år 2022 sammanlagt 19 skolor med över tusen elever och totalt 215 skolor med 500–999 elever.

Enligt Utbildningsstyrelsens undersökningar (2020:25) har inte skolornas storlek en direkt inverkan på inlärningsresultaten, även om svårigheter kan uppstå vid övergången från mindre skolor till större skolor. Skolkulturen har en mer betydande inverkan. Till exempel lärarnas kompetens och samarbete samt förmågan att utnyttja olika lärmiljöer och beredskapen att bygga en gemensam skolkultur spelar en nyckelroll.

En noggrannare jämförelse av skolbyggnadernas omfång för årskurserna 0–6 och 0–9 från ett pedagogiskt och funktionellt perspektiv finns som bakgrundsmaterial 1.

Prognoser för elevantal och storleken på de nya skolorna

Skolinvesteringar ska bygga på prognoser för elevantal där den sannolika befolkningsutvecklingen har beaktats. Bildningssektorns prognoser för elevantalet åren 2025, 2030 och 2040 baserar sig på FCG:s (1.9.2022) prognoser om befolkningsutvecklingen i Grankulla (se bakgrundsmaterial 2).

Enligt uppskattning kommer antalet barn inom den finskspråkiga förskoleundervisningen att ligga mellan 80–100 barn. I och med försöket med tvåårig förskoleundervisning (2021–2024) omfattas allt yngre barn av förskoleundervisningen och deras behov kräver särskild uppmärksamhet vid planeringen av uppväxt- och lärmiljöer. I och med uppföljningsundersökningar och riktlinjerna i det nya regeringsprogrammet torde det klarna om den tvååriga förskoleundervisningen får en fortsättning.

Elevantalet i årskurserna 1–6 kan variera mycket på årsnivå. Tekniskt sett kan vi styra elevantalet på årskurserna 7–9 genom elevantagningen eftersom en del av eleverna väljs genom sekundär elevantagning från andra kommuner.

Ifall staden beslutar att bygga en skola för årskurserna 0–6, är det uppskattade elevantalet år 2030 cirka 650–700 elever och år 2040 cirka 710–760 elever. Om staden beslutar att bygga en skola för årskurserna 0–9, är det uppskattade elevantalet år 2030 cirka 970–1 040 elever och år 2040 cirka 1 070–1 150 elever.

Vid planeringen av nya skolor är målvärdet 7,2–8 m² nyttoyta per elev. Bruttoytan som härleds ur nyttoytan är ungefär 1,5 gånger större. Som målvärde för gårdar vid nybyggen används en area på cirka 7 m² per elev. Med de ovannämnda elevantalen skulle det i en skolbyggnad för årskurserna 0–6 uppskattningsvis betyda följande dimensioner (uträkning utgående från 8 m² nyttoyta per elev):

• år 2030: 5 200–5 600 m² nyttoyta -> 7 800–8 400 brm²
  • gårdsplan: 4 550–4 900 m²

• år 2040: 5 680–6 080 m² nyttoyta -> 8 520–9 120 brm²
  • gårdsplan: 4 970–5 320 m²

Storleken på en skolbyggnad för årskurserna 0–9 skulle beräknad enligt samma formel uppskattningsvis vara:

• år 2030: 7 760–8 320 m² nyttoyta -> 11 640–12 480 brm²
  • gårdsplan: 6 790–7 280 m²

• år 2040: 8 560–9 200 m² nyttoyta -> 12 840–13 800 brm²
  • gårdsplan: 7 490–8 050 m²

Situationen i Kauniaisten lukio

Om staden fattar beslutet att bygga en enhetsskola för den grundläggande utbildningen, påverkar det också gymnasiets situation när högstadiet flyttar ut ur Kasavuoren koulukeskus.

Om staden beslutar att avstå från Mäntymäen koulus fastighet och bygger en ny skolbyggnad för årskurserna 0–6 eller 0–9 samt river A-flygeln i Kasavuoren koulukeskus och renoverar de delar som ännu är dugliga, så kan Kauniaisten lukio stanna kvar i Kasavuoren koulukeskus tills vidare.

Enligt rektorn för Kauniaisten lukio saknar många gymnasieelever en skola som är avskild från högstadiet. Det här framkommer även i enkäter som bildningssektorn gjort. En separat gymnasiebyggnad åtskild från högstadiet skulle öka gymnasiets dragningskraft både bland gymnasiestuderande från Grankulla och bland studerande från andra kommuner. Dessutom skulle det här göra det möjligt för gymnasiet att profilera sig och ge skolan bättre möjligheter att konkurrera om studerandena med gymnasierna i närområdena.

Situationen i Mäntymäen koulu

Om Kauniaisten lukio stannar kvar i Kasavuoren koulukeskus i och med byggandet av det nya lågstadiet eller den nya enhetsskolan, har inte bildningssektorn längre behov för Mäntymäen koulus byggnad.

Samarbete med övriga funktioner

En ny skolbyggnad på simhallens tomt skulle möjliggöra ett samarbete med idrottstjänsterna.

Stadens egen klubb- och hobbyverksamhet (Granimodellen) utnyttjar redan aktivt skolans lokaler och en ny byggnad skulle öka möjligheterna för att ordna klubbar.

I den pedagogiska planen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (SOVV 1.3.2023 § 15) finns idéer om vilka andra funktioner skolbyggnaden kunde ha. Till exempel kunde musikinstitutet ordna undervisning och konstskolan kurser. Där kunde också finnas en multifunktionell verkstad som kan användas på egen hand, kommunbibliotekets avdelning, kafé, seniorverksamhet och ett verksamhetsställe för det fria bildningsarbetet.

Tillfälliga lokaler under byggtiden

Bildningssektorn har lagt fram planer för tillfälliga lokaler. Planerna behandlades som ett separat ärende i finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik 7.6.2023 (§ 37), i stadsstyrelsen 12.6.2023 (§ 120) och i stadsfullmäktige 19.6.2023 (§ 42).

Planerna för de tillfälliga lokalerna gäller både det akuta behovet i Kasavuoren koulukeskus och långvarigare lösningar beroende på omfånget av renoveringen i Kasavuoren koulukeskus och omfattningen av projektet med lågstadiet eller enhetsskolan.

Bakgrundsmaterial:

1. Pedagogisk och funktionell jämförelse av skolbyggnadens omfång (årskurserna 0–6 och 0–9)
2. Prognoser för elevantalet i årskurserna 0–6 och 0–9 inom den finskspråkiga undervisningen i Grankulla

Granskning av simhallsområdet

Simhallens område är i sin helhet cirka 3,5 hektar och ligger trafikmässigt och stadsstrukturellt i ett centralt område i närheten av Grankulla centrum. Det är goda trafikförbindelser till området och området ägs av staden. Området är delvis kuperat och i området finns existerande verksamhet, såsom en simhall, utetennisplaner och Metsämajan päiväkoti. Dessutom ligger centralidrottsplanen i områdets omedelbara närhet.

Genom området går HRM:s huvudvattenledning och insprängt i berget en tunnel för vattenförsörjning. Enligt HRM, som äger tunneln, är det preliminärt möjligt att bygga ovanpå tunneln, men det här måste undersökas separat. En eventuell omplacering av huvudvattenledningen måste också undersökas separat och en eventuell omplacering finansieras av staden. HRM har fört fram att huvudvattenledningen inte borde flyttas.

Både marken vid simhallen och marken vid området kring Sahara-planen har i maj 2023 undersökts vad gäller jordmånens struktur och föroreningar. Utgående från undersökningen är ungefär hälften av simhallsområdet bärande friktionsjord som det går att bygga på utan pålning. Områdets södra del består av torvhaltig mark som är sämre lämpad för anläggning av byggnader. Av de fria byggplatserna lämpar sig områdets mittparti bäst för bygge. Det är även möjligt att anlägga byggnader genom pålning i områdets norra delar.

På området har det tidigare funnits bland annat ett tvätteri och en skrotningsanläggning för batterier. Dessutom ligger under Stationsvägen en före detta avstjälpningsplats. Utifrån inventeringen av potentiellt förorenade markområden finns det inte behov för sanering av marken vid nuvarande markanvändning. Ifall omständigheterna, såsom miljöomständigheterna eller markanvändningen, ändrar väsentligt eller om det finns planer på schaktning i området, ska marken undersökas på nytt i fråga om föroreningar och saneringsbehovet omvärderas.

Enligt de preliminära granskningarna av skolbyggnadernas placering är det möjligt för endera av alternativen, ett lågstadium eller en enhetsskola, att få plats på simhallens tomt. Med tanke på jordmånen bör skolan placeras i områdets mittersta och norra del, så att det torvhaltiga södra området reserveras för gårdsfunktioner. Även stadsstrukturmässigt lämpar sig områdets mittersta och norra del bäst för en byggnad. När skolan planeras och ett beslut om placeringen fattas är det viktigt att beakta att det på området finns en simhall som redan befinner sig i slutändan av sin livscykel.

Behovet av grundlig renovering i simhallen har tagits upp redan för knappt tio år sedan. Stadsfullmäktige beslutade 14.11.2016 § 64 i samband med godkännandet av budgeten och investeringsprogrammet för år 2017 att utreda alternativet där simhallen endast renoveras i fråga om de mest akuta bristerna för att försöka förlänga hallens livslängd med 5–10 år. Stadsstyrelsen beslutade 1.3.2017 § 26 att godkänna samhällstekniska nämndens planförslag om att renovera de mest akuta bristerna i simhallen och förlänga livslängden med 5–10 år. Samtidigt var planen att kartlägga eventuella framtida lösningar med tanke på simhallen, men man frångick detta i ett senare skede.

Lokalcentralen har årligen gjort underhållsreparationer som förlänger livscykeln i simhallen, men de största problemen består fortfarande och förvärras för varje år som går. Konstruktionerna och tekniken i hallen närmar sig slutet av sin livscykel och att förnya dem är lika dyrt som att bygga en ny hall. Om staden beslutar att placera den nya skolbyggnaden på det nuvarande simhallsområdet är det alltså inte klokt att avgöra skolans läge med utgångspunkt i att lämna simhallen en plats på området, utan utifrån var det är bäst att placera skolbyggnaden. Den nya skolan skulle ändå byggas med sikte på en lång livscykel och innan vi kommer till byggskedet är simhallen i vilket fall som helst i slutet av sin livscykel om inte omfattande reparationer utförs.

Mittemot tomten, på andra sidan Stationsvägen, ligger Granhultsskolan. I området finns alltså redan lågstadieelever och trafik till skolans avlämningsplats. Stationsvägen är en av de mest trafikerade gatorna i Grankulla. Vid Granhultsskolan är det möjligt att korsa vägen över ett upphöjt övergångsställe som är ljusreglerat eller genom gångtunneln. I korsningen av Stationsvägen och Bembölevägen går det att korsa vägen vid ett övergångsställe utan trafikljus.

Invid tomten går en gång- och cykelled på båda sidor om Stationsvägen, men på den östra sidan slutar leden vid Granhultsskolan och härifrån framåt går gång- och cykelleden endast på västra sidan om Stationsvägen. Det här innebär att en betydande del av gång- och cykeltrafiken sker mellan körbanan på Stationsvägen och tomten. Det här ska beaktas vid planeringen av en eventuell skolbyggnad så att rutterna för trafiken till skolan och servicetrafiken inte korsar gång- och cykellederna.

Busstrafiken i området är smidig och hållplatserna existerar redan. Med tanke på trafiksäkerheten är den nuvarande korsningen mellan Stationsvägen och Bembölevägen det mest problematiska stället när den större trafikvolymen ökar risken för köbildning i trafiken.

Granskning av området vid Sahara-planen

Sahara-planen som i sin helhet är cirka 2,2 hektar, ligger trafikmässigt och stadsstrukturellt i ett centralt område i närheten av Grankulla centrum. Det är goda trafikförbindelser till området och området ägs av staden. På området finns för tillfället Oasen, en byggnad som används av en förskolegrupp, och en bollplan med sandbotten.

Utgående från markundersökningen är området mestadels torvhaltigt och området lämpar sig dåligt för anläggning av byggnader. Utifrån inventeringen av potentiellt förorenade markområden finns det inte behov för sanering av marken vid nuvarande markanvändning. Ifall omständigheterna, såsom miljöomständigheterna eller markanvändningen, ändrar väsentligt eller om det finns planer på schaktning i området, ska marken undersökas på nytt i fråga om föroreningar och saneringsbehovet omvärderas.

Utifrån de preliminära granskningarna av skolbyggnadernas placering är det på grund av utrymmesbrist utmanande att bygga en skolbyggnad med gårdsplan och parkeringsplats på området. Genom att öka våningsantalet i skolbyggnaden är det möjligt att bygga en skola på området. Jordmånen i området lämpar sig dock dåligt för en skolbyggnad. Grundvattnet befinner sig i ett normaltillstånd på cirka 0,5 meters djup från markytan, vilket innebär att konstruktionerna i husgrunden kräver kontinuerlig dränering med pump. Vid översvämning stiger också vattnet ställvis till området.

Nuvarande Elevhemsvägen är mycket smal och enkelriktad på avsnittet mellan Norra Mossavägen och Stationsvägen. En skola på området skulle kräva en egen anslutning från Stationsvägen.

Utgångspunkter för storleken på en tomt för en ny skola

I RT-kort 103080 finns riktvärden för storleken på en tomt som är avsedd för en skolbyggnad för grundläggande utbildning. Tomtens storlek ska vara 1,5 hektar + elevantal x 20 m². Det här inbegriper ett område för gymnastik utomhus.

Med de ovannämnda elevantalen skulle det i en skolbyggnad för årskurserna 0–6 uppskattningsvis betyda följande dimensionering (uträkning utgående från 8 m² nyttoyta per elev):

• Utgående från lågstadiets maximala elevantal år 2040 (760 elever):
  • Skolans tomt bör vara 3,02 ha (inklusive ett område för gymnastik utomhus)

• Utgående från enhetsskolans maximala elevantal år 2040 (1 150 elever):
  • Skolans tomt bör vara 3,8 ha (inklusive ett område för gymnastik utomhus)

Den totala ytan på simhallsområdet är cirka 3,5 hektar och området vid Sahara-planen cirka 2,2 hektar. I uträkningen av ytorna har vi inte beaktat de existerande byggnaderna, såsom simhallen eller byggnader som används av daghem och förskolor. Storleken baserar sig på antagandet att hela området kan användas för skolverksamhet.

I enlighet med de ovannämnda utgångspunkterna för tomtens storlek lämpar sig simhallsområdet med tanke på storleken bättre för bygget av en skolbyggnad. Båda alternativen, ett lågstadium eller en enhetsskola, torde förutsätta en kritisk granskning av den nuvarande simhallen för att skolbyggnaden samt parkeringen och gårdsplanen ska kunna förläggas till platsen. Den kalkylmässiga storleken på tomten för en enhetsskola, det vill säga 3,8 hektar, uppfylls inte helt på simhallsområdet, men området gränsar till centralidrottsplanen som kunde utnyttjas i skolverksamheten. Dessutom skulle Sahara-planen inte byggas ut i det här alternativet och då kunde också den användas för utegymnastik.

Granskning av investeringskostnaderna, inklusive effekten av investeringsbehovet i Kasavuoren koulukeskus

När vi granskar kostnaderna är det viktigt att beakta de totala kostnaderna i de olika alternativen.

Storleken på den nya skolan har ett direkt sammanhang med lokalbehovet i Kasavuoren koulukeskus samt omfattningen av renoveringen där och ombyggnadskostnaderna. Under diskussionen om skolinvesteringarna 15.5.2023 lades en önskan fram om att undersöka placeringen av en ny simhall i anslutning till skolan. Då vi överväger ärendet måste vi beakta att simhallen inte ingår i den ursprungliga beredningen av projektet, användarnas behovsutredning eller utredningen om planläggning. Om byggandet av simhallen sammanfogas med skolprojektet, betyder det att byggandet av den nya skolan fördröjs. Att ansluta simhallen till skolprojektet ger oss heller inga betydande kostnadsfördelar. Ifall staden skulle besluta att riva den nuvarande simhallen och bygga en ny simhall, behöver inte den nya hallen nödvändigtvis ligga på det nuvarande stället eller ens på samma tomt. Det här kräver en noggrann avvägning.

Omfattningen av markområdena som konstaterats vara förorenade måste undersökas noggrannare genom ytterligare utredningar. Kostnadskalkylen för byggandet inbegriper inte sanering av förorenad mark utan för detta måste ett separat anslag reserveras i budgeten.

Lågstadiet

Utgående från bildningssektorns uppskattning skulle elevantalet i lågstadiet vara 710–760 elever år 2040. Bruttoarean i lågstadiet skulle vara 8 520–9 120 m². Kvadratmeterpriset kan uppskattas till cirka 4 500–5 000 euro/bruttokvadratmeter (i kalkylerna har vi använt 5 000 euro/m²).

Kostnadskalkylen för ett nytt lågstadium skulle utgående från de här uppskattningarna vara 42,6–45,6 miljoner euro.

Utöver detta är det nödvändigt att göra en betydande sanering i Kasavuoren koulukeskus och bygga ut fastigheten för användarnas behov. Utgående från projektplanen från år 2022 var den snävaste kostnadskalkylen för renoveringen och tillbyggnaden enligt alternativ VE1 22–24 miljoner euro.

Ett nytt lågstadium och renoveringen av Kasavuoren koulukeskus skulle innebära en total kostnad på cirka 64–70 miljoner euro.

Ifall en simhall i samma storlek som den nuvarande skulle byggas i anslutning till den nya skolan, skulle kostnaderna stiga med ytterligare cirka 15–17 miljoner euro.

Enhetsskolan

Utgående från bildningssektorns uppskattning skulle elevantalet i enhetsskolan vara 1 070–1 150 elever år 2040. Bruttoarean i enhetsskolan skulle vara 12 840–13 800 m². Kvadratmeterpriset kan uppskattas till cirka 4 500–5 000 euro/bruttokvadratmeter (i kalkylerna har vi använt 5 000 euro/m²).

Kostnadskalkylen för en ny enhetsskola skulle utgående från de här uppskattningarna vara 64,2–69 miljoner euro.

Dessutom är det nödvändigt att renovera Kasavuoren koulukeskus, men behovet av tillbyggnad försvinner. Om högstadiet flyttar ut ur Kasavuori, behövs ingen ombyggnad av A-flygeln. A-flygeln kunde rivas (900 m²) och den delen av fastigheten som byggts 1966 (2 200 m²) kunde delvis totalrenoveras eller ersättas med nybygge. Kostnadskalkylen är beroende på projektets omfattning cirka 8–10 miljoner euro.

En ny enhetsskola och renoveringen av Kasavuoren koulukeskus skulle innebära en total kostnad på cirka 72,2–79 miljoner euro.

I båda alternativen kommer kostnaderna att överstiga EU:s tröskelvärden i fråga om planering, byggnadsentreprenad och anskaffning av möbler. Det är nödvändigt att beakta det här vid upprättandet av dokumenten för konkurrensutsättningen och vid själva konkurrensutsättningen.

Uppskattning av tidtabellen för projektet

-          beslut och behovsutredning (xx månader, beroende på mängden ändringar)

-          konkurrensutsättning av projektplaneringen och upphandlingsbeslut (2–3 månader)

-          projektplanering (10–12 månader)

-          godkännande av projektplanen och kostnadskalkylen, användarutlåtanden och investeringsbeslut (2–4 månader)

-          nödvändiga ändringar av detaljplanen (24 månader, beredningen kan göras samtidigt med projektplaneringen)

-          ytterligare utredningar om föroreningar i marken och eventuell sanering (36 månader, annan beredning kan göras samtidigt)

-          konkurrensutsättning av skiss- och genomförandeplanering och upphandlingsbeslut (2–3 månader)

-          skissplanering (10–12 månader)

-          godkännande av skissplanerna och kostnadskalkylerna, användarutlåtanden (2–4 månader)

-          genomförandeplanering och dokument för entreprenadkalkylen (12 månader)

-          ansökan om byggnadslov, behandling av den och tiden för att vinna laga kraft (3 månader)

-          beredning av byggandet och konkurrensutsättning (3–5 månader)

-          byggande (24 månader)

-          ibruktagande (3 månader)

Behovsutredningen ska uppdateras så att den motsvarar de riktlinjer som det nu fattas ett beslut om, eftersom den fungerar som ett styrdokument för projektplaneringen och fastställer projektets grundläggande information som ska användas i konkurrensutsättningen av projektplaneringen. Under projektplaneringen ska ett lokalprogram, preliminära skisser och en målinriktad tidtabell upprättas samt riktpris fastställas. Projektets detaljerade innehåll och planeringslösningarna fastställs i ett senare skede. I ett så här betydande projekt är det stadsfullmäktige som godkänner projektplanen. Anslagsreserveringarna som planeringen förutsätter läggs fram som normalt i budgeten och investeringsprogrammet i samband med budgetbehandlingen för år 2024.

Att genomföra ett projekt av den här storleken dröjer länge. Dessutom kan projektet fördröjas av beslutsfattandet i olika skeden och på grund av besvär i fråga om planläggning eller konkurrensutsättning. Enligt en preliminär uppskattning kunde skolprojektet allra tidigast bli klart år 2029, men det är mer sannolikt att vi behöver mer tid.

En viktig sak som måste beaktas i ett projekt av det här omfånget, är personalresurserna i lokalcentralen. Lokalcentralens resurser är dimensionerade så att de räcker till för projekten i investeringsprogrammet och ytterligare ett större projekt åt gången, men det är i praktiken inte möjligt att genomföra två stora skolprojekt med hög kvalitet samtidigt. Det går att lösa en del av resursbehovet genom köp av tjänster, men det täcker inte närapå hela behovet. Lokalcentralen har under de senaste åren varit tvungen att otaliga gånger avge reklamationer av konsulttjänster som hör ihop med byggande och övervakning på grund av undermålig kvalitet och därför är användningen av utomstående konsulter begränsad till närmast planeringstjänster och konditionsundersökningar. När staden har fattat beslut om vilka projekt som genomförs, ska de nödvändiga personalresurserna bedömas noggrannare. Eventuellt måste vi överväga att införa tidsbundna kompletterande befattningar för den tid som skolprojekten ska genomföras.

I enlighet med direktiven för genomförande av bygginvesteringsprojekt som stadsfullmäktige har godkänt ska den sektor som använder byggnaden utreda eventuella understöd och finansieringsmöjligheter från staten, EU eller möjligtvis annan utomstående aktör samt ansvara för ansökan om finansiering.

Behovet av detaljplaneändring

Båda områden som granskas, simhallsområdet och Sahara-planen, kräver att staden inleder en process för att ändra detaljplanen ifall det finns planer på att bygga en skola på området. Beslutet om att inleda planläggning bereds som ett separat beslut som ska godkännas av samhällsutskottet och sedan stadsstyrelsen.

Slutsatser

Efter granskning och jämförelse av områdena kring simhallen och Sahara-planen kan vi konstatera att simhallsområdet är bättre lämpat för placeringen av en ny skolbyggnad både i fråga om utrymme och jordmån. Även stadsstrukturmässigt är det lättare att placera en stor skolbyggnad på simhallens område så att den passar in i miljön, särskilt om den södra delen av tomten som för övrigt också lämpar sig sämre för byggande förblir outbyggd och reserveras som en grönskande gårdsplan. Trafikmässigt finns ingen större skillnad mellan de två granskade alternativen, men vid Sahara-planen skulle till exempel parkeringsarrangemangen vara en avsevärt större utmaning. Den nuvarande simhallen är i slutändan av sin livscykel och det torde i varje fall vara lönsamt att riva byggnaden. Placeringen av en ny simhall på samma område torde vara möjligt, delvis beroende på den nya skolans storlek, men det är även möjligt att överväga ett helt nytt läge i en situation där en ny hall ska byggas.

Den nationella trenden är att bygga enhetsskolor, eftersom de ger de bästa förutsättningarna för att kunna nå målen i läroplanen och skapa lärmiljöer för framtiden. En gemensam byggnad för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen skapar en tryggare uppväxtmiljö för eleverna och en mer enhetlig skolstig för hela förskole- och grundskoletiden. Vi når bäst den pedagogiska nyttan genom verksamhet tillsammans i en enda byggnad.

Tidigare behandlingar i förvaltningsorganen

Utgående från ovanstående argument lades ett förslag fram för samhällstekniska utskottet och finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik att de föreslår för stadsstyrelsen att den som ett principbeslut föreslår för stadsfullmäktige följande grundläggande information för det finskspråkiga skolcentrumet:

-          Det finskspråkiga skolcentrumet placeras på den nuvarande simhallens område.

-          Skolcentrumet planeras som en enhetsskola för förskoleundervisningen och årskurserna 1–9.

Samhällstekniska utskottet beslutade på sitt sammanträde 6.6.2023 § 55 efter omröstning att remittera ärendet med följande anvisningar till beredning i samarbete med bildningssektorn:

-          På simhallens tomt planeras en lösning för förskoleundervisning och lågstadium med förutsättning att det här även är vad finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik beslutar.

-          Som bakgrundsmaterial till beslutet ska stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan inkluderas.

-          Ett principbeslut om en ny simhall i samma storleksklass ska ingå som en del av beslutet.

-          Principbesluten om användningen av skolfastigheterna Mäntymäki och Kasavuori ingår i beredningen och är en del av helhetslösningen inom utbildningen.

-          I fråga om fastigheterna i Kasavuoren koulukeskus bereds beslutet så att fastigheterna uppförs som nybygge.

-          Medborgarinstitutets verksamhet planeras i samband med ändringen att flyttas till andra byggnader.

Finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik beslutade under sitt sammanträde 7.6.2023 § 38 att föreslå för stadsstyrelsen att den som ett principbeslut föreslår för stadsfullmäktige följande grundläggande information för det finskspråkiga skolcentrumet:

-          Det finskspråkiga skolcentrumet placeras på den nuvarande simhallens område.

-          Skolcentrumet planeras som en enhetsskola för förskoleundervisningen och årskurserna 1–6 inom den grundläggande utbildningen.

-          I samband med byggnadsprojektet ska en utredning om simhallens placering i anslutning till skolbyggnaden göras.

Utskottet beslutade även att nybygget av A-flygeln i Kasavuoren koulukeskus för högstadiets, gymnasiets och medborgarinstitutets behov ska föras framåt omedelbart. Dessutom förutsätter utskottet att det ska säkerställas att det är tryggt att använda de övriga lokalerna i Kasavuori.

Utskottens beslut:

Samhällstekniska utskottet 6.6.2023 § 55

https://kauniainen10se.oncloudos.com/cgi/DREQUEST.PHP?page=meetingitem&id=2023364-6

Finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik 7.6.2023 § 38

https://kauniainen10se.oncloudos.com/cgi/DREQUEST.PHP?page=meetingitem&id=2023375-12

Stadsstyrelsen beslutade under sitt sammanträde 12.6.2023 (§ 99) att nyttja övertagningsrätten i fråga om det ovannämnda beslutet som finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik fattade 7.6.2023 § 38. Dessutom har stadsstyrelsens ordförande 13.6.2023 meddelat att hen tar det ovannämnda ärendet, som samhällstekniska utskottet behandlat 6.6.2023 § 55, till behandling i stadsstyrelsen.

Sammanfattning

Efter utredning och jämförelse av markanvändningen på simhallsområdet och Sahara-planen kan vi konstatera att området kring simhallen lämpar sig bättre för placeringen av en ny skolbyggnad både i fråga om utrymme och jordmån. HRM:s huvudvattenledning som går genom området och tunneln för vattenförsörjning som är insprängd i berget ska beaktas från första början i byggplaneringen. Även stadsstrukturmässigt är det lättare att placera en stor skolbyggnad på simhallens område så att den passar in i miljön, särskilt om den södra delen av tomten som för övrigt också lämpar sig sämre för byggande förblir outbyggd och reserveras som en grönskande gårdsplan. Dessutom skulle Sahara-planen inte byggas ut i det här alternativet och då kan den fortsättningsvis användas för utegymnastik. Trafikmässigt finns ingen större skillnad mellan de två granskade alternativen, men vid Sahara-planen skulle till exempel parkeringsarrangemangen vara en avsevärt större utmaning.

Den nuvarande simhallen närmar sig slutet av sin livscykel och ett alternativ till att göra en omfattande renovering är att riva simhallen. I den här situationen är det alltså inte klokt att avgöra skolans läge med utgångspunkt i att lämna simhallen en plats på området, utan utifrån var det är bäst att placera skolbyggnaden. Den nya skolan skulle ändå byggas med sikte på en lång livscykel och innan vi kommer till byggskedet är simhallen i vilket fall som helst i slutet av sin livscykel om inte omfattande reparationer utförs. Placeringen av en ny simhall på samma område torde vara möjligt, delvis beroende på den nya skolans storlek, men det är även möjligt att överväga ett helt nytt läge i en situation där en ny hall ska byggas. Om staden fattar beslutet att kombinera simhallsbygget med det nya skolprojektet, torde det fördröja inledandet av skolprojektet, eftersom simhallen inte ingår i den ursprungliga beredningen av projektet, användarnas behovsutredning eller dem preliminära utredningen om planläggning. Beredningen av ett projekt med kombinerat skol- och simhallsbygge skulle vara synnerligen utmanande och förutsätter konkurrensutsättning av flera aktörer med specialkunnande samt samordning av planering och genomförande. Att ansluta simhallen till skolprojektet ger oss heller inga betydande kostnadsfördelar. Därmed är det tillrådligt att hålla bygget av en eventuell ny simhall som ett separat projekt, även om staden tar ställning till principerna för genomförandet i samband med skolbygget.

När det gäller frågan om skolans omfång, fick förslaget om en byggnad för en enhetsskola för årskurserna 0–9 inte understöd från utskotten. Finska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik anser att staden inte ska planera en ny skolbyggnad för förskoleundervisningen och årskurserna 1–9 inom den grundläggande utbildningen, alltså för över 1 000 elever, eftersom byggnaden skulle vara för massiv i Grankulla.

Vi bör granska helheten inom de finska undervisningstjänsterna (förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning) i samband med planeringen av den nya skolbyggnaden och vi ska också beakta användningspotentialen i de nuvarande skolfastigheterna Mäntymäki och Kasavuori som en del av helhetslösningen. Vi ska hitta en lösning för undervisningstjänsterna inom ramen för de nya och nuvarande skolfastigheterna på ett sätt som är pedagogiskt och funktionellt sett förnuftigt och som utnyttjar resurserna så ändamålsenligt som möjligt. I utredningen måste utskottens ståndpunkter beaktas, så att den nya skolans elevmängd eller storlek inte blir för massiv för en stad i Grankullas storleksklass.

Helhetsgranskningen ska också inbegripa medborgarinstitutets lokalbehov, men dock så att skolornas behov har företräde. Utgångspunkten för granskningen ska vara att möjliggöra en så omfattande samanvändning som möjligt och att minimera onödiga investeringsbehov i fråga om medborgarinstitutet.

Lokalcentralens resurser är dimensionerade så att de räcker till för projekten i investeringsprogrammet och ytterligare ett större projekt åt gången, men det är i praktiken inte möjligt att genomföra två stora skolprojekt med hög kvalitet samtidigt. Stadens investeringsprogram ska planeras så att de projekt som ska genomföras framskrider i en fastställd prioriteringsordning så att de olika faserna i projekten överlappar varandra och blir färdigställda i en ändamålsenlig ordning med tanke på det eftersträvade slutresultatet. Samtidigt är det möjligt att optimera behovet av tillfälliga arrangemang och minimera olägenheterna som en lång byggfas orsakar skolornas verksamhet.

Investeringarna som berör de finskspråkiga undervisningstjänsterna kommer att skapa den överlägset största investeringshelheten i Grankulla stads historia hittills. Genomförandet av investeringarna på bästa möjliga sätt ur en totalekonomisk synvinkel innehar en nyckelroll i fråga om att investeringarna inte ska skapa en orimlig belastning på stadens ekonomi och press på att höja kommunalskatten. För att möjliggöra detta, till den del som det också är motiverat pedagogiskt, funktionellt och ekonomiskt sett, ska staden utnyttja de nuvarande skolbyggnaderna. Å andra sidan ska staden inte bevara lokaler där renoveringsbehovet är för stort eller ytor som staden inte längre har behov för i och med den nya skolbyggnaden. Den nya skolbyggnaden ska planeras och byggas på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt.

Tjänstemannaledningen har redan beställt en uppdaterad investeringssimulering på basis av de uppgifter som nu är tillgängliga. Den omarbetade simuleringen blir klar i början av hösten. Efter att de slutgiltiga principbesluten om skolinvesteringarna godkänts, men före de slutliga investeringsbesluten, är det skäl att staden skaffar en utomstående finansieringskonsult som utreder de bästa sätten för staden att finansiera och genomföra de kommande skolinvesteringarna.

Det föreslagna principbeslutet möjliggör att stadsstyrelsen kan fatta ett beslut om att inleda en ändring av detaljplanen i fråga om simhallsområdet. Omfånget på skolbyggnaden och den eventuella nya simhallen på området klarnar när processen framskrider. De ytterligare utredningarna som är nödvändiga utförs med högsta prioritet.

Stadsstyrelsen röstade om beslutsförslaget för fullmäktige 21.6.2023 (§ 123). Minoriteten av stadsstyrelsen understödde stadsdirektörens förslag, det vill säga:

Stadsstyrelsen beslutar som ett principbeslut att föreslå för fullmäktige att i beredningen av investeringsbeslutet om det finskspråkiga skolcentrumet ska följande faktorer i fråga om grundläggande information beaktas:

-          Det finskspråkiga skolcentrumet placeras på den nuvarande simhallens område.

-          Helheten inom de finskspråkiga undervisningstjänsterna ska planeras genom att utreda placering i den nya skolbyggnaden, Mäntymäen koulu, Granhultsskolan och Kasavuoren koulukeskus samt ärendet ska beredas för beslutsfattande i stadsstyrelsen.

-          I den ovannämnda utredningen ska beaktas att den nya skolbyggnaden inte kan planeras för över 800 elever.

-          Det är möjligt att riva den nuvarande simhallen, men en ny simhalls läge ska föreslås på principiell nivå.

-          En ny skolbyggnad för årskurserna 0–9 ska inte planeras.

-          I ovannämnda utredning ska medborgarinstitutets lokalbehov beaktas men skolornas behov prioriteras.

-          I ovannämnda utredning ska stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan samt investeringsprogram inklusive tidtabell beaktas.

https://kauniainen10se.oncloudos.com/cgi/DREQUEST.PHP?page=meetingitem&id=2023381-3

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige beslutar som ett principbeslut att i beredningen av investeringsbeslutet om det finskspråkiga skolcentrumet ska följande faktorer i fråga om grundläggande information beaktas:

- Det finskspråkiga skolcentrumet placeras på den nuvarande simhallens område.

- Skolcentrumet planeras som en enhetsskola för förskoleundervisningen och årskurserna 1–6 inom den grundläggande utbildningen.

- I samband med byggnadsprojektet ska en utredning om simhallens placering i anslutning till skolbyggnaden göras.

Dessutom förutsätter stadsstyrelsen att projektplanen för A-flygeln i Kasavuoren koulukeskus framskrider till beslutsfattande. Fortsättningen för Mäntymäen koulus byggnad ska utredas som en del av stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan.

..........

I början av behandlingen konstaterade ordförande Tapani Ala-Reinikka efter stadsdirektörens redogörelse att det finns ett tekniskt fel i beslutsförslaget:

”Dessutom förutsätter stadsstyrelsen att projektplanen för A-flygeln i Kasavuoren koulukeskus framskrider till beslutsfattande. Fortsättningen för Mäntymäen koulus byggnad ska utredas som en del av stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan.” Slutet av beslutsförslaget ska lyda ”Dessutom förutsätter fullmäktige att projektplanen för A-flygeln i Kasavuoren koulukeskus framskrider till beslutsfattande. Fortsättningen för Mäntymäen koulus byggnad ska utredas som en del av stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan.”

Under diskussionen gjorde ledamot Frederik Waselius ett motförslag som till innehållet motsvarade stadsdirektörens ursprungliga förslag till stadsstyrelsen 21.6.2023 § 123:

-          ”Det finskspråkiga skolcentrumet placeras på den nuvarande simhallens område.

-          Helheten inom de finskspråkiga undervisningstjänsterna ska planeras genom att utreda placering i den nya skolbyggnaden, Mäntymäen koulu, Granhultsskolan och Kasavuoren koulukeskus samt ärendet ska beredas för beslutsfattande i stadsstyrelsen.

-          I den ovannämnda utredningen ska beaktas att den nya skolbyggnaden inte kan planeras för över 800 elever.

-          Det är möjligt att riva den nuvarande simhallen, men en ny simhalls läge ska föreslås på principiell nivå.

-          En ny skolbyggnad för årskurserna 0–9 ska inte planeras.

-          I ovannämnda utredning ska medborgarinstitutets lokalbehov beaktas men skolornas behov prioriteras.

-          I ovannämnda utredning ska stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan samt investeringsprogram inklusive tidtabell beaktas.”

Följande ledamöter understödde ledamot Waselius motförslag: Nina Colliander-Nyman, Johanna Hammarberg, Johan Johansson, Jessica Lerche, Patrik Limnell, Gunilla Löfstedt-Söderholm, Patrick Nysten, Veronica Rehn-Kivi, Konsta Saarela, Stefan Stenberg, Lotta Vaenerberg och Susanna Westermarck.

Ledamot Stefan Stenberg föreslog följande tillägg till beslutet: ”Den nya detaljplanen för en finsk skola på simhallsområdet ska också beakta behovet av tomtmark för en simhall som ersätter den nuvarande simhallen då dess tekniska livslängd i sinom tid uppnåtts.”

Följande ledamöter understödde ledamot Stenbergs förslag: Minna Aitola, Bo-Christer Björk, Nina Colliander-Nyman, Johan Johansson, Jessica Lerche, Patrik Limnell, Gunilla Löfstedt-Söderholm, Patrick Nysten, Veronica Rehn-Kivi, Lotta Vaenerberg, Fredrik Waselius och Susanna Westermarck.

Ledamot Johan Johansson kom med ett förslag om följande tillägg i slutet av beslutet: ”I ovannämnda utredning ska stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan samt investeringsprogram inklusive tidtabell beaktas.”

Följande ledamöter understödde ledamot Johanssons förslag: Nina Colliander-Nyman, Johanna Hammarberg, Jessica Lerche, Gunilla Löfstedt-Söderholm, Patrick Nysten, Veronica Rehn-Kivi, Camilla Sederholm, Fredrik Waselius och Susanna Westermarck.

Först röstade fullmäktige enligt ordförandens framställan om Waselius motförslag. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”ja” och de som understödde Waselius motförslag röstade ”nej”, vann utgångsförslaget med rösterna 20–15 (bilaga 1: rapport över röstningsresultat).

Ledamot Fredrik Waselius anmälde för SFP:s fullmäktigegrupps räkning att de lämnar en avvikande mening om beslutet.

Sedan röstade fullmäktige enligt ordförandens framställan om Stenbergs förslag. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”ja” och de som understödde Stenbergs förslag röstade ”nej”, vann motförslaget med rösterna 19–15 medan en ledamot röstade blankt (bilaga 2: rapport över röstningsresultat).

Därefter röstade fullmäktige om Johanssons förslag. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”ja” och de som understödde Johanssons motförslag röstade ”nej”, vann utgångsförslaget med rösterna 20–15 (bilaga 3: rapport över röstningsresultat).

Beslut:

Fullmäktige beslutade som ett principbeslut att i beredningen av investeringsbeslutet om det finskspråkiga skolcentrumet ska följande faktorer i fråga om grundläggande information beaktas:

- Det finskspråkiga skolcentrumet placeras på den nuvarande simhallens område.

- Skolcentrumet planeras som en enhetsskola för förskoleundervisningen och årskurserna 1–6 inom den grundläggande utbildningen.

- I samband med byggnadsprojektet ska en utredning om simhallens placering i anslutning till skolbyggnaden göras.

Dessutom förutsätter fullmäktige att den uppdaterade projektplanen för A-flygeln i Kasavuoren koulukeskus framskrider till beslutsfattande. Fortsättningen för Mäntymäen koulus byggnad ska utredas som en del av stadens långsiktiga ekonomi- och investeringsplan.

Den nya detaljplanen för en finsk skola på simhallsområdet ska också beakta behovet av tomtmark för en simhall som ersätter den nuvarande simhallen då dess tekniska livslängd i sinom tid uppnåtts.

Ledamot Fredrik Waselius anmälde för SFP:s fullmäktigegrupps räkning att de lämnar en skriftlig avvikande mening om beslutet (bilaga).

Bilagor:

Rapporter över röstningsresultaten

Avvikande mening

Bakgrundsmaterial:

1. Pedagogisk och funktionell jämförelse av skolbyggnadens omfång (årskurserna 0–6 och 0–9)
2. Prognoser för elevantalet i årskurserna 0–6 och 0–9 inom den finskspråkiga undervisningen i Grankulla