Stadsfullmäktige
Protokoll 13.11.2023/Paragraf 63

STF 23.10.2023 § 51 

Mer information:

markanvändningschef Minna Penttinen, tfn 050 382 9313

fornamn.efternamn@grankulla.fi

En kort sammanfattning

Stadsstyrelsen remitterade 20.4.2020 § 67 förslaget till ändring av detaljplanen och referensplanen som baserar sig på förslaget och som är daterad 30.9.2019 för ny beredning. Efter stadsstyrelsens remitteringsbeslut utarbetades alterna-tiva granskningar av referensplanen (VE1, VE2A, VE2B, VE3, VE4). Det presente-rades för samhällstekniska utskottet och vidare för stadsstyrelsen och stads-fullmäktige att detaljplaneändringen för området ska framskrida i enlighet med det material för planförslaget som utarbetats med utgångspunkt i referenspla-nen som är daterad 30.9.2019. Samhällstekniska utskottet remitterade 7.6.2022 § 69 planen för vidare beredning.

Fler alternativa granskningar utarbetades 2022–2023 i enlighet med besluten om remittering. Alternativa planer presenterades för fullmäktige 16.2.2023. Dessutom höll gruppordförandena ett möte om ärendet 20.3.2023. På basis av responsen och diskussionerna har planeringen fortsatt och preciserats och en referensplan har upprättats 26.9.2023 (som bakgrundsmaterial).

Referensplanen 26.9.2023

De väsentligaste ändringarna i referensplanen 26.9.2023 jämfört med referens-planen 30.9.2019 är:

-          Norra ändan av byggnadsmassan har vänts i enlighet med planen i tävlingsskedet.

-          Södra ändan av byggnadsmassan har förkortats med hänsyn till naturvärden.

-          Byggnadsmassan har terrasserats till sin höjd i både norra och södra ändan.

-          Parkeringsplatserna under jord har tagits bort från södra sidan av Junghansgränden.

-          Byggnadsmassans stomdjup har reducerats från 15 meter till 13,5 meter.

-          Den totala våningsytan har minskat från 24 655 m2 vy till 20 020 m2 vy.

I planen har man beaktat områdets centrala läge och anpassat byggnaden till såväl parkmiljön som den omgivande arkitekturen. Den kompletterande byggnationen passar väl in i ett stadscentrum i huvudstadsregionen, kompletterar miljön i Grankulla centrum och är arkitektoniskt högklassig. Planen betonar områdets urbana men samtidigt naturnära karaktär. Byggandet inklusive underjordiska parkeringsanläggningar har koncentrerats till en bandformad struktur som bevarar en så enhetlig och öppen helhet som möjligt. Detta säkerställer att byggnaden passar naturligt in i omgivningen. Helheten kan delas upp och byggas i etapper.

Kvartersområdet öppnar för och sluter inom sig olika slags stadsrum och mötesplatser. Byggnaden kröker sig längs Grankullavägen och bildar samtidigt en avslutning på Tunnelvägens stadsvy. En parkliknande skvär öppnar sig mot Grankullavägen, som möjliggör mångsidiga funktioner och uppfyller behov hos olika användargrupper. I ändan av Grankullavägen har förvaltningslokaler samt affärs- och servicelokaler i marknivå planerats.

Gula Villan omges av Artesanplatsen, där det i bostadsbyggnaderna är möjligt att i nivå med parken anvisa till exempel arbets- och hobbyutrymmen som antingen hör till bostäderna eller hyrs ut.

Byggnaden är fem–sex våningar hög mot centrum. Möjliga förvaltningslokaler samt affärs- och servicelokaler placeras i marknivå, vilket framhäver ändan av Tunnelvägen. Där terrängen stiger mot söder går byggnaden ner till fyra våningar medan takfoten förblir densamma och slutligen avtrappas den ner till två våningar söder om Junghansgränden. Den översta våningen är helt indragen.

Tomten erbjuder trivsamma och säkra rekreationsområden. I marknivå finns flera genomgångsställen som fortsätter hela vägen genom Junghansparken och vidare därifrån, vilket bildar ett enhetligt promenadstråk. Bostäderna kan placeras och planeras så att de vetter mot landskapet och väderstrecken. Flera av bostäderna kan byggas som genomgående bostäder. Terrasseringen av byggnadsmassan söder om Junghansgränden möjliggör till exempel småhusbyggande med egna ingångar. I bakgrundsmaterialet har preliminära planer på möjliga planlösningar för lokalerna angetts.

Våningsytor och enheter

I bakgrundsmaterialet har utöver den totala byggrätten anvisats en möjlig för-delning av våningsytan för olika funktioner. Funktionerna skulle utgöras av sammanlagt 17 505 m2 vy för boende, 460 m2 vy för affärslokaler och 2 055 m2 vy för förvaltningslokaler.

Parkering

Parkeringen placeras huvudsakligen i en parkeringsanläggning under jord och delvis i en parkeringsanläggning under byggnadskroppen. På området är det möjligt att placera en sammanhängande parkeringsanläggning som kan delas upp i två delar. Infarten sker via Dalgränden och Thurmansallén. I planen har parkeringsanläggningarna placerats efter den omgivande terrängen så att gårdsdäcken inte reser sig högre än 1,5 m över den omgivande terrängen. Kund- och gästplatser skulle placeras i marknivå. Ingen underjordisk parkering har anvisats söder om Junghansgränden.

Junghansparken

Byggnadsmassan söder om Junghansgränden har omformats så att grönområdet och det trädbevuxna område som kan bevaras är väsentligt större. Ingen underjordisk parkering har anvisats för området. Ett utlåtande om naturvärden inom planområdet har gjorts 2018 och en utredning om flygekorrar 2021. För att bedöma förutsättningarna för att bevara träd i området har en besiktning av trädens skick utförts i samband med planeringsarbetet. Enligt samhällstekniska utskottets beslut 19.5.2020 § 57 har träd i dåligt skick avverkats i området på basis av besiktningen.

Enligt utlåtandet om naturvärden är rekreationsvärdet för området söder om Junghansgränden inte betydande i nuläget. Junghansparken är delvis parkskog eller har åtminstone skötts som ett parkliknande område, och trädbeståndet är delvis synnerligen gammalt. En del av dessa träd har fällts i samband med besiktningen. Tanken att området ska vara grönskande och parkliknande genomförs bäst med planmässig plantering av träd och eventuellt verkställande av stigar och belysning. Då skulle området bli ett tryggt och trivsamt lokalt grönområde. Detta är genomförbart i samband med den pågående detaljplaneändringen.

Det bör också noteras att området söder om Junghansgränden är ett höghusområde (AK-4) i den gällande detaljplanen.

På basis av det ovanstående föreslås att planändringsprocessen för stadshuskvarteret ska fortsätta utifrån den lösning som presenteras i referensplanen 26.9.2023 och att planförslaget bereds för att läggas fram. Ett möte för allmänheten hölls under den tid som förslaget hölls framlagt.

Samhällstekniska utskottet delgavs vid sitt möte 26.9.2023 (§ 83) att det finns ett invånarinitiativ. I invånarinitiativet krävs att den pågående planeringsprocessen för stadshusområdet omedelbart ska stoppas. Initiativet har undertecknats av 484 personer.

Stadsstyrelsen fick (2.10.2023) veta att de 484 personer som undertecknat invånarinitiativet (ca 90 % är Grankullabor) utan närmare motiveringar kräver att den pågående planeringsprocessen för stadshusområdet omedelbart ska stoppas. Det förblir således oklart om undertecknarna endast är emot lösningen enligt referensplanen 26.9.2023, som utgör innehållet i principbeslutet, eller om de även är emot tidigare alternativa granskningar eller om de eventuellt vill att området ska bevaras som det är utan någon detaljplaneändring eller något tillbyggande alls. Invånarinitiativet förs till fullmäktige för kännedom som bakgrundsmaterial.

På samhällstekniska utskottets möte gjordes också ett motförslag om att man skulle avstå från ormhusformen som grund för planeringen och börja leta efter en lösning som bättre passar in i stadsbilden. Motförslaget förlorade omröstningen (6–3). Ett liknande motförslag framfördes också vid stadsstyrelsens möte. Motförslaget förlorade omröstningen (5–2).

Nu är förslaget att fullmäktige fattar ett principbeslut om att ändringen av de-taljplanen för stadshusområdet fortsätter på basis av lösningen 26.9.2023. Beslutet var inte enhälligt i samhällstekniska utskottet och stadsstyrelsen. I den fortsatta behandlingen av ärendet i stadsfullmäktige är det således möjligt att fullmäktige lägger fram ett förslag och fattar ett beslut som avviker från grund-förslaget. Ett eventuellt beslut om fortsättning av detaljplaneändringen är samtidigt också ett beslut om att invånarinitiativet som lämnades in 22.9.2023 inte leder till åtgärder. Om ansvarspersonen för initiativet (ledamot Nysten) eller någon annan ledamot gör ett understött motförslag till grundförslaget enligt invånarinitiativet, kan fullmäktige besluta om det krav som framställs i initiativet i samband med behandlingen av principbeslutet.

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige fattar ett principbeslut om att ändringen av detaljplanen för stadshusområdet fortsätter på basis av lösningen som presenteras i referensplanen 26.9.2023 och beslutar att planförslaget förbereds för att läggas fram.

Dessutom antecknar fullmäktige invånarinitiativet som lämnades in 22.9.2023 och svaret på initiativet för kännedom. Beslutet om att gå vidare med detaljplaneändringen är samtidigt också ett beslut om att invånarinitiativet som lämnades in 22.9.2023 inte leder till åtgärder.

..........

I enlighet med ordförandens förslag som godkändes enhälligt i början av mötet behandlades det här ärendet som tionde ärende under sammanträdet.

Direktör för samhällstekniken Marianna Harju redogjorde för ärendet.

Motförslag och klämförslag

Under diskussionen gjorde ledamöterna följande motförslag som refereras nedan. Numreringen av dem syftar på numreringen i det elektroniska omröstningssystemet (5.1–5.6 samt klämförslag 5.7).

Ledamot Jarkko Huttunen meddelade att han lämnat in några förslag i mötessystemet, men han preciserade inte innehållet i dem under mötet.

I mötessystemet fanns två motförslag av ledamot Huttunen, varav det första understöddes av ledamöterna Bo-Christer Björk, Johanna Hammarberg, Patrick Nysten, Susanna Westermarck, Camilla Sederholm, Nina Colliander-Nyman och Jessica Lerche. Motförslaget hade följande innehåll:

”5.2. Kartläggning över ett avsluta planeringen av Ormhuset samt av övriga alternativ (Huttunen Jarkko)

I första hand ska planeringen av ormhuset avslutas och projektet återremitteras till beredning. - en kartläggning över övriga alternativ i stället för ett sammanhängande ormhus ska göras.”

Det andra motförslaget som ledamot Huttunens lämnat in i det elektroniska mötessystemet understöddes av ledamot Taisto Miettinen. Det hade följande innehåll:

”5.3. Verkställande som fristående hus

I andra hand ska beslutet ändras: Fullmäktige fattar ett principbeslut om att ändringen av detaljplanen för stadshusområdet fortsätter på basis av lösningen som presenteras i referensplanen 26.9.2023, dock så att byggnaderna uppförs som fristående hus i stället för en sammanhängande byggnadsmassa och beslutar att planförslaget förbereds för att läggas fram.”

Ledamot Taisto Miettinen gjorde under mötet följande motförslag som understöddes av ledamot Jarkko Huttunen:

”5.1. Fullmäktige fattar ett principbeslut om att ändringen av detaljplanen för stadshusområdet fortsätter på basis av lösningen som presenteras i referensplanen 26.9.2023, så att våningsytan i stället för 20 020 m² vy är minst 24 000 m² vy och beslutar att planförslaget förbereds för att läggas fram.

Ledamot Gunilla Löfstedt-Söderholm gjorde följande motförslag som understöddes av ledamot Jessica Lerche:

”5.5. Fullmäktige fattar ett principbeslut om att fortsätta ändringen av detaljplanen för stadshusområdet utgående från referensplanen 26.9.2023, dock så att höjden på byggnaden genomgående sänks med en våning.”

Ledamot Suvi Kiesiläinen gjorde under diskussionen en förslagskläm (5.7.) som understöddes av ledamöterna Saana Nuutinen, Johan Johansson, Veronica Rehn-Kivi, Mikko J. Salminen, Risto Palojoki, Juha Pesonen, Lauri Ant-Wuorinen, Pauli Tuohioja, Lulu Waselius, Lotta Vaenerberg och ersättare Heikki Kurkela. Innehållet i klämmen var följande:

”5.7. Slutkläm i beslutet: I planen utreds placeringen av en skuggig och skogbevuxen lekplats på området (en liknande lekpark som nuvarande gårdsområdet vid Parkgrändens daghem) samt läget för den öppna familjeverksamhetens lokaler.”

Klämförslaget godkändes enhälligt.

Ledamot Jessica Lerche gjorde följande motförslag som understöddes av ledamot Gunilla Löfstedt-Söderholm:

”5.6. Fullmäktige besluter som principbeslut att stadshusområdets planering görs utgående från det 26.9.2023 daterade utkastet dock så att våningsytan är högst 16 950 k-m2 istället för 20 020.”

Ledamot Camilla Sederholm gjorde ett motförslag som understöddes av Johanna Hammarberg, Nina Colliander-Nyman, Susanna Westermarck, Patrik Limnell, Bo-Christer Björk, Patrick Nysten, Lotta Vaenerberg, Fredrik Waselius och Jarkko Huttunen. Motförslaget hade följande innehåll:

”5.4. Fullmäktige beslutar som principbeslut och med stöd av medborgarinitiativ att stadshusområdets referensplan 26.9.2023 förkastas.”

Genomförda omröstningar under behandlingen av ärendet

Ordföranden föreslog till att börja med en omröstning om Jarkko Huttunens remitteringsförslag i mötessystemet. I alla omröstningar antecknades ersättare Erkki Karimaas röst separat i protokollet enligt det val som han uppgett under sammanträdet. Hans röst syntes alltså inte i det elektroniska omröstningssystemet i någon av omröstningarna.

I enlighet med omröstningsförslaget som ordförande godkänt röstade de som understödde remitteringsförslaget NEJ och de som understödde fortsatt behandling JA.

Remitteringsförslaget (NEJ) förlorade omröstningen med rösterna 21–14 (Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Huttunen, Karimaa, Lerche, Limnell, Nysten, Pesonen, Sederholm, Vaenerberg, F. Waselius, L. Waselius, Westermarck).

Därmed fortsatte behandlingen i enlighet med förvaltningsstadgan 89 § så att de två motförslag som avvek allra mest från grundförslaget togs till omröstning. I enlighet med omröstningsordningen som ordförande godkänt blev det en omröstning mellan Jarkko Huttunens förslag (5.3.) och Gunilla Löfstedt-Söderholms (5.5.) förslag. De som understödde Huttunens förslag röstade JA och de som understödde Löfstedt-Söderholms förslag röstade NEJ. Löfstedt-Söderholms förslag vann med rösterna 19–9 (Huttunen, Häyrinen-Immonen, Karimaa, Kurkela, Limnell, Miettinen, Sederholm, Tuohioja, Villa). 7 ledamöter röstade blankt (Ant-Wuorinen, Kauppila, Mollgren, Rintamäki-Ovaska, Salminen, Vaenerberg, Wahlstedt).

I enlighet med den omröstningsordning som ordförande godkänt placerades Löfstedt-Söderholms förslag (5.5) som vann i föregående omröstning mot Jessica Lerches förslag (5.6) som avvek mest från grundförslaget av de förslag som fanns kvar. De som understödde Löfstedt-Söderholms förslag röstade JA och de som understödde Lerches förslag röstade NEJ. I omröstningen fick Löfstedt-Söderholms och Lerches förslag båda 12 röster. Då rösterna fördelats jämnt var det ordförandes JA-röst som avgjorde. Därmed vann Löfstedt-Söderholms förslag omröstningen. (De som röstade på förslaget som förlorade var Ant-Wuorinen, Lerche, Limnell, Mollgren, Nuutinen, Pesonen, Rehn-Kivi, Saarela, Sederholm, Villa, F. Waselius, L. Waselius). 11 ledamöter röstade blankt (Huttunen, Häyrinen-Immonen, Kauppila, Kiesiläinen, Kurkela, Miettinen, Palojoki, Rintamäki-Ovaska, Salminen, Tuohioja, Wahlstedt).

I enlighet med omröstningsordningen som ordförande godkänt placerades vidare Löfstedt-Söderholms vinnande förslag (5.5) mot Miettinens (5.1) förslag. De som understödde Löfstedt-Söderholms förslag röstade JA och de som understödde Miettinens förslag röstade NEJ. I den verkställda omröstningen vann Löfstedt-Söderholms förslag med rösterna 20–15 (Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Huttunen, Häyrinen-Immonen, Kauppila, Kurkela, Miettinen, Mollgren, Palojoki, Rintamäki-Ovaska, Salminen, Tuohioja, Tupamäki, Villa, Wahlstedt).

Härnäst ställdes i enlighet med förvaltningsstadgan 89 § Sederholms förslag (5.4) om att helt förkasta grundförslaget mot det förslag som vann över de andra förslagen. I enlighet med omröstningsordningen som ordförande godkänt röstade de som understödde Löfstedt-Söderholms förslag (5.5) JA och de som understödde Sederholms förslag om förkastande NEJ. I den verkställda omröstningen vann Sederholms förslag om att förkasta referensplanen med rösterna 24–9 (Ala-Reinikka, Björk, Johansson, Kiesiläinen, Löfstedt-Söderholm, Pesonen, Rehn-Kivi, Saarela, Stenberg). 2 ledamöter röstade blankt (Ant-Wuorinen, Miettinen).

I enlighet med den omröstningsordning som ordförande godkänt genomfördes slutligen en omröstning mellan Sederholms förslag om att förkasta referensplanen (5.5) och stadsstyrelsen grundförslag. Stadsstyrelsens grundförslag vann med rösterna 21–13 (Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Huttunen, Lerche, Limnell, Nysten, Pesonen, Sederholm, Vaenerberg, F. Waselius, L. Waselius, Westermarck). Därtill röstade en ledamot blankt (Karimaa).

Beslut:

Fullmäktige fattade ett principbeslut att ändringen av detaljplanen för stadshusområdet fortsätter på basis av lösningen som presenteras i referensplanen 26.9.2023 och beslutade att planförslaget förbereds för att läggas fram.

Dessutom antecknade fullmäktige för kännedom det medborgarinitiativ som inkommit 22.9.2023 och bemötandet till det. Beslutet om att fortsätta med ändringen av detaljplanen är samtidigt ett beslut om att medborgarinitiativet som inkommit 22.9.2023 inte leder till åtgärder.

Därtill godkände fullmäktige följande kläm:

I planen utreds placeringen av en ersättande skuggig och skogbevuxen lekplats på området (en liknande lekpark som nuvarande gårdsområdet vid Parkgrändens daghem) samt läget för den öppna familjeverksamhetens lokaler.

Bakgrundsmaterial:

Referensplan 26.9.2023

Illustrerande video över stadshuskvarteret i Grankulla

Invånarinitiativ

Distribution:

De som lämnat in invånarinitiativet

STF 13.11.2023 § 63  

478/00.02.10.01/2023  

Mer information:

förvaltningsdirektör Hanna Ormio, tfn 040 637 3683

stadsjurist Lena Filipsson-Korento, tfn 050 354 0121

fornamn.efternamn@grankulla.fi

I enlighet med kommunallagen 39 § har stadsstyrelsen till uppgift att svara för tillsynen över lagligheten i fullmäktiges beslut. Tillsynen ger möjlighet att korrigera eventuella lagstridigheter.

Om stadsstyrelsen finner att ett beslut av fullmäktige har kommit till i oriktig ordning eller att fullmäktige har överskridit sina befogenheter eller att beslutet annars strider mot lag, ska kommunstyrelsen vägra att verkställa beslutet. Ärendet ska utan dröjsmål föreläggas fullmäktige på nytt (kommunallagen § 96).

Under fullmäktiges sammanträde behandlades bland annat den fortsatta detaljplaneringen av stadshusområdet (STF 23.10.2023 § 51).

Efter fullmäktiges sammanträde lämnade ledamot Pesonen 24.10.2023 in en skrivelse till staden där han ber att ärendet behandlas på nytt eftersom beslutet har kommit till i oriktig ordning. Samma dag lämnade också ledamot Miettinen in en skrivelse där han hävdar att omröstningen skedde i oriktig ordning såväl vid första omröstningen som vid förslaget om förkastande.

I kommunallagen 104 § föreskrivs följande om omröstning:

”Om ett organ är enigt om en sak eller ett motförslag inte har vunnit understöd, ska ordföranden konstatera att beslut har fattats. I annat fall ska ordföranden konstatera vilka förslag som på grund av bristande understöd inte tas upp till omröstning samt vilka som tas upp till omröstning. Ordföranden förelägger organet omröstningssättet och, om flera omröstningar ska förrättas, omröstningsordningen för godkännande samt framställer en omröstningsproposition så att svaret "ja" eller "nej" uttrycker ståndpunkten till förslaget.

Omröstningen förrättas öppet. Som beslut gäller det förslag som har fått flest röster eller, då rösterna faller lika, det förslag som ordföranden har röstat för.”

I stadens förvaltningsstadga 85 § fastställs bland annat följande om återremiss:

”Om det under diskussionen har lagts fram ett understött förslag om bordläggning av ärendet, återremiss av ärendet för beredning eller något annat förslag som, om det godkänns, innebär att behandlingen av ärendet avbryts, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden begränsa sina inlägg till att gälla endast detta förslag. Om förslaget godkänns enhälligt eller genom omröstning, ska ordföranden avbryta behandlingen av ärendet. Om förslaget förkastas, fortsätter behandlingen av ärendet.”

I stadens förvaltningsstadga 88 § bestäms följande om förslag som tas upp till omröstning:

”Endast grundförslaget och understödda förslag tas upp till omröstning. Alternativa förslag eller förslag som går utanför det ärende som behandlas tas dock inte upp till omröstning. Om den som lagt fram ett förslag inte är på plats när omröstningen börjar, ska förslaget anses ha förfallit och därför inte tas upp till omröstning.”

Stadens förvaltningsstadga 89 § föreskriver följande om omröstningssätt och omröstningsordning till den del som är tillämplig i ärendet som nu är i fråga:

”Omröstningen förrättas öppet genom namnupprop i alfabetisk ordning.

Om fler än två förslag ska tas upp till omröstning, ska ordföranden förelägga fullmäktige en omröstningsordning för godkännande. Omröstningsordningen bestäms enligt följande principer:

1. Först ställs de två förslag som mest avviker från grundförslaget mot varandra. Därefter ställs det förslag som vunnit mot det av de återstående förslagen som mest avviker från grundförslaget. På detta sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag mot grundförslaget. Om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till omröstning, ska detta dock ställas sist mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen.

(…)

3. Om godkännandet eller förkastandet av ett förslag inte är beroende av andra förslag (t.ex. en kläm), tas godkännandet eller förkastandet av förslaget separat upp till omröstning.”

Under sammanträdet röstade fullmäktige först om ledamot Huttunens förslag om återremittering. Om det under diskussionen har lagts fram ett förslag om att avbryta behandlingen av ärendet, sker först omröstning om fortsatt behandling av ärendet före motförslag mot själva huvudärendet. Enligt det elektroniska mötessystemet var stadsstyrelsens grundförslag som motförslag, vilket skulle ha varit inkorrekt, men muntligt har en förklaring getts om att omröstningen låg mellan återremittering och fortsatt behandling.

Dessutom ställdes i den nästsista omröstningen förslaget om att helt förkasta grundförslaget mot förslaget som vann i omröstningen mot de andra förslagen och först efter det ställdes det förslag som vann i den nästsista omröstningen (förslag om förkastande) mot stadsstyrelsens grundförslag.

I enlighet med stadens förvaltningsstadga 89 § 1 momentet 1 punkten ska om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till omröstning, ska detta ställas sist mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen. Eftersom omröstningen om att förkasta referensplanen förrättades i ett för tidigt skede, har omröstningen även i fråga om detta varit felaktig.

På grund av ovanstående läggs nu fram att stadsstyrelsen anser att fullmäktiges beslut kommit till i oriktig ordning och verkställer därför inte beslutet. Därtill förelägger stadsstyrelsen fullmäktige ärendet utan dröjsmål, i praktiken på fullmäktiges sammanträde 13.11.2023.

I och med det ovannämnda är det inte nödvändigt att utvärdera om det eventuellt skett andra felaktigheter i omröstningsordningen. Samtidigt förlorar även den kläm som godkändes i samband med ärendet sin betydelse.

Stadsstyrelsen ansåg under sitt sammanträde 30.10.2023 i enlighet med ovanstående att beslutet om fortsatt detaljplanering av stadshusområdet § 51 som fullmäktige fattat under sitt sammanträde 23.10.2023 kommit till i oriktig ordning. Därför beslutade stadsstyrelsen att inte verkställa beslutet och förelägga fullmäktige ärendet utan dröjsmål på nytt för ny behandling under fullmäktiges sammanträde 13.11.2023.

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige fattar som principbeslut att detaljplaneändringen av stadshusområdet fortsätter utifrån den lösning som presenteras i referensplanen daterad 26.9.2023 och att planförslaget förbereds för att läggas fram.

Dessutom antecknar fullmäktige invånarinitiativet som lämnades in 22.9.2023 och svaret på initiativet för kännedom. Beslutet om att gå vidare med detaljplaneändringen är samtidigt också ett beslut om att invånarinitiativet som lämnades in 22.9.2023 inte leder till åtgärder.

..........

Under diskussionen gjorde ledamöterna följande motförslag och klämförslag som refereras nedan. Numreringen av dem syftar på numreringen i det elektroniska omröstningssystemet (6.1–6.5 samt klämförslag 6.6–6.7).

Remitteringsförslaget och röstning om det

Ledamot Jarkko Huttunen gjorde med understöd av Johanna Hammarberg, Camilla Sederholm och Nina Colliander-Nyman ett remitteringsförslag med följande innehåll:

”6.1. Avsluta planeringen av Ormhuset och återremittera ärendet till beredning för att kartlägga andra alternativ. (Huttunen Jarkko)

I första hand ska planeringen av ormhuset avslutas och projektet återremitteras till beredning. En kartläggning över övriga alternativ i stället för ett sammanhängande ormhus ska göras.”

Ordföranden bad ledamöterna att endast rikta sina följande anföranden mot remitteringsförslaget. Bland annat ledamot Satu Mollgren motsatte sig en återremittering. Eftersom remitteringsförslaget inte skapade enhällighet, måste en omröstning förrättas.

Ordföranden föreslog en omröstning om Jarkko Huttunens remitteringsförslag. I den här och i alla andra omröstningar under sammanträdet antecknades ledamot Matti Kauppilas röst separat i protokollet enligt det val som han muntligt uppgav under sammanträdet. Hans röst syntes alltså inte i det elektroniska omröstningssystemet i någon av omröstningarna.

I enlighet med omröstningsförslaget som ordförande godkänt röstade de som understödde remitteringsförslaget NEJ och de som understödde fortsatt behandling JA. Ledamot Matti Kauppila röstade JA.

Remitteringsförslaget (NEJ) förlorade omröstningen med rösterna 23–12 (Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Huttunen, Limnell, Nysten, Pesonen, Sederholm, Vaenerberg, F. Waselius, L. Waselius, Westermarck).

Därmed fortsatte behandlingen av ärendet.

Övriga motförslag och klämförslag

Ledamot Gunilla Löfstedt-Söderholm gjorde understödd av ledamot Jessica Lerche ett motförslag med följande innehåll:

”6.4 Motförslag (Löfstedt-Söderholm Gunilla)

Fullmäktige fattar ett principbeslut om att fortsätta ändringen av detaljplanen för stadshusområdet utgående från referensplanen 26.9.2023, dock så att höjden på byggnaden genomgående sänks med en våning och våningsytan är högst 17 000m2.”

Ledamot Taisto Miettinen gjorde ett motförslag med följande innehåll som understöddes av ledamot Jarkko Huttunen:

”6.3 Ändring av första stycket – våningsytan (Miettinen Taisto)

Fullmäktige fattar ett principbeslut om att ändringen av detaljplanen för stadshusområdet fortsätter på basis av lösningen som presenteras i referensplanen 26.9.2023, så att våningsytan primärt är minst 24 000 m² vy och beslutar att planförslaget förbereds för att läggas fram.”

Ledamot Jarkko Huttunen gjorde ett motförslag som understöddes av Taisto Miettinen:

”6.2 Byggande av fristående hus i stället för ett ormhus (Huttunen Jarkko)

Projektet genomförs som fristående hus i stället för ett enhetligt eller uppdelat ormhus. Placeringen av de fristående husen är inte bunden till den föreslagna placeringen av ormhuset. Byggnadsrätter såsom i det ursprungliga förslaget.”

Ledamot Camilla Sederholm gjorde understödd av ledamot Patrick Nysten och ledamot Jarkko Huttunen ett motförslag:

”6.5 Förslag (Sederholm Camilla)

Fullmäktige beslutar som principbeslut och med stöd av medborgarinitiativ att stadshusområdets referensplan 26.9.2023 förkastas.”

Ledamot Suvi Kiesiläinen gjorde under diskussionen ett klämförslag som understöddes av ledamöterna Saana Nuutinen, Tiina Rintamäki-Ovaska, Mikko J. Salminen och Satu Mollgren. Innehållet i klämmen var följande:

”6.6 Kläm (Kiesiläinen Suvi)

Slutkläm i beslutet: I planen utreds placeringen av en lekplats som är skogbevuxen och skuggad av träd i området (jfr. nuvarande lekparken och gårdsområdet vid Parkgrändens daghem) samt läget för den öppna familjeverksamhetens lokaler.”

Ledamot Kiesiläinens klämförslag godkändes enhälligt.

Ledamot Taisto Miettinen gjorde under diskussionen ett klämförslag som understöddes av ledamöterna Hanna-Riikka Myllymäki och Mikko J. Salminen. Bland annat ledamot Veronica Rehn-Kivi var emot att tillägga klämförslaget. Innehållet i klämmen var följande:

”6.7 Slutkläm (Miettinen Taisto)

Planeringen ska vara inriktad på effektiv användning av fastigheten.”

Omröstningar som förrättats under behandlingen av ärendet om motförslagen och klämförslaget

Ordföranden gick igenom alla motförslag som hade fått understöd och föreslog en omröstningsordning i enlighet med förvaltningsstadgan 89 §. Omröstningsordningen bestäms enligt följande principer:

”Först ställs de två förslag som mest avviker från grundförslaget mot varandra. Därefter ställs det förslag som vunnit mot det av de återstående förslagen som mest avviker från grundförslaget. På detta sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag mot grundförslaget. Om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till omröstning, ska detta dock ställas sist mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen.”

Omröstningsordningen projicerades mot fullmäktigesalens vägg så att alla ledamöter hade möjlighet att sätta sig in i den.

Omröstningsordningen godkändes enhälligt.

I enlighet med den godkända omröstningsordningen ställdes i första omröstningen de två förslag mot varandra som avvek allra mest från grundförslaget: ledamot Huttunens motförslag 6.2 mot ledamot Löfstedt-Söderholms motförslag 6.4. I enlighet med omröstningsordningen röstade de som understödde ledamot Huttunens förslag JA och de som understödde ledamot Löfstedt-Söderholms förslag NEJ.

I den här omröstningen antecknades ledamot Matti Kauppilas röst (JA) och dessutom ledamot Bo-Christer Björks röst (NEJ) direkt i protokollet. Dessa två ledamöters röster syns inte i det elektroniska omröstningsprotokollet.

Löfstedt-Söderholms förslag (6.4, alltså NEJ-rösterna) vann med rösterna 18–17 (Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Huttunen, Häyrinen-Immonen, Kauppila, Lehmuskoski, Miettinen, Mollgren, Myllymäki, Pesonen, Rintamäki-Ovaska, Salminen, Tuohioja, Tupamäki, Villa, Wahlstedt, L. Waselius)

Härnäst följde en omröstning mellan ledamot Löfstedt-Söderholms förslag (6.4) som vann i förra omröstningen och ledamot Miettinens motförslag (6.3) som avvek tredje mest från grundförslaget. I enlighet med omröstningsordningen röstade de som understödde Löfstedt-Söderholms förslag JA och de som understödde Miettinens förslag NEJ.

I den här omröstningen antecknades ledamot Matti Kauppilas röst (NEJ) och dessutom ledamot Bo-Christer Björks röst (JA) direkt i protokollet. Dessa två ledamöters röster syns inte i det elektroniska omröstningsprotokollet.

I den förrättade omröstningen vann ledamot Löfstedt-Söderholms förslag (6.4, alltså JA-rösterna) med rösterna 20–15 (Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Huttunen, Häyrinen-Immonen, Kauppila, Lehmuskoski, Miettinen, Mollgren, Myllymäki, Rintamäki-Ovaska, Salminen, Tuohioja, Tupamäki, Villa, Wahlstedt).

I enlighet med omröstningsordningen framskred omröstningen härnäst till omröstning mellan ledamot Löfstedt-Söderholms förslag (6.4) som vann i föregående omröstning och stadsstyrelsens grundförslag.

I enlighet med omröstningsordningen röstade de som understödde stadsstyrelsens grundförslag JA och de som understödde ledamot Löfstedt-Söderholms förslag (6.4) NEJ. Ledamot Matti Kauppila röstade JA.

I den förrättade omröstningen vann stadsstyrelsens grundförslag med rösterna 19–16 (Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Karimaa, Lerche, Limnell, Löfstedt-Söderholm, Nysten, Pesonen, Sederholm, Stenberg, Stolt, Vaenerberg, F. Waselius, L. Waselius, Westermarck).

Avslutningsvis ställdes i enlighet med den godkända omröstningsordningen det förslag som vann mot de andra förslagen, alltså stadsstyrelsen grundförslag, mot ledamot Sederholms förslag (6.5) som avsåg att grundförslaget helt skulle förkastas.

I enlighet med omröstningsordningen röstade de som understödde stadsstyrelsens grundförslag JA och de som understödde ledamot Sederholms förslag (6.5) NEJ. Ledamot Matti Kauppila röstade JA.

Stadsstyrelsens grundförslag vann med rösterna 20–15 (Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Huttunen, Karimaa, Lerche, Limnell, Löfstedt-Söderholm, Nysten, Pesonen, Sederholm, Vaenerberg, F. Waselius, L. Waselius, Westermarck).

Till sist röstades om att tillägga klämförslaget (6.7) som ledamot Miettinen lagt fram. Den första elektroniska omröstningen avbröts eftersom omröstningsförslaget i systemet var otydligt formulerat. I enlighet med omröstningsförslaget som ordföranden korrigerat röstade de som understödde ett tillägg med Miettinens klämförslag JA och de som motsatte sig tillägget NEJ. Ledamot Matti Kauppila röstade JA.

Resultatet i omröstningen var följande: 14 JA-röster, 14 NEJ-röster, 7 blanka röster.

JA: Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Huttunen, Häyrinen-Immonen, Kauppila, Lehmuskoski, Miettinen, Mollgren, Myllymäki, Salminen, Tuohioja, Tupamäki, Villa, Wahlstedt

NEJ: Björk, Colliander-Nyman, Hammarberg, Karimaa, Lerche, Limnell, Löfstedt-Söderholm, Rehn-Kivi, Saarela, Stenberg, Stolt, Vaenerberg, F. Waselius, Westermarck

Blanka röster: Kiesiläinen, Nuutinen, Nysten, Pesonen, Rintamäki-Ovaska, Sederholm, L. Waselius

Eftersom rösterna fördelades jämnt var det ordförandens JA-röst som avgjorde och Miettinen klämförslag (6.7) godkändes.

Ledamot Jarkko Huttunen meddelade att han lämnar in en avvikande mening mot principbeslutet.

Beslut:

Fullmäktige fattade ett principbeslut om att fortsätta ändringen av detaljplanen för stadshusområdet på basis av lösningen som presenteras i referensplanen 26.9.2023 och beslutade att planförslaget förbereds för att läggas fram.

Dessutom antecknade fullmäktige för kännedom det medborgarinitiativ som inkommit 22.9.2023 och bemötandet till det. Beslutet om att gå vidare med detaljplaneändringen är samtidigt också ett beslut om att invånarinitiativet som lämnades in 22.9.2023 inte leder till åtgärder.

Därtill godkände fullmäktige följande klämmar:

I planen utreds placeringen av en ersättande skuggig och skogbevuxen lekplats på området (en liknande lekpark som nuvarande gårdsområdet vid Parkgrändens daghem) samt läget för den öppna familjeverksamhetens lokaler.

Planeringen ska vara inriktad på effektiv användning av fastigheten.

Ledamot Jarkko Huttunen meddelade avvikande mening mot beslutet (bilaga).

Bilagor:

Avvikande mening (har lagts till och publicerats 2.10.2024 med stöd av 50.1 § i förvaltningslagen)

Bakgrundsmaterial:

Referensplan 26.9.2023

Illustrerande video över stadshuskvarteret i Grankulla

Invånarinitiativ

Distribution:

De som lämnat in invånarinitiativet