Stadsfullmäktige
Protokoll 18.03.2024/Paragraf 10

STF 18.03.2024 § 10  

584/00.02.10.00/2023  

Mer information:

förvaltningsdirektör Hanna Ormio, tfn 040 637 3683

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Enligt 103 § i stadens förvaltningsstadga:

Efter behandlingen av de ärenden som anges i kallelsen till sammanträde har fullmäktigegrupperna och ledamöterna rätt att väcka skriftliga motioner i frågor som gäller stadens verksamhet och förvaltning. Motionerna lämnas till ordföranden. Motionen ska utan vidare behandling remitteras till stadsstyrelsen för beredning. Fullmäktige kan besluta att en remissdebatt ska föras om beredningen av det ärende som avses i motionen. Stadsstyrelsen ska årligen före utgången av mars månad lämna en förteckning till fullmäktige över de motioner som fullmäktigeledamöterna väckt och som remitterats till stadsstyrelsen men som fullmäktige fram till utgången av föregående år ännu inte behandlat slutgiltigt. Samtidigt ska styrelsen meddela vilka åtgärder som vidtagits med anledning av motionerna. Fullmäktige kan konstatera vilka motioner som är slutbehandlade.

År 2023 lämnades sammanlagt åtta fullmäktigemotioner. Av dessa motioner har fullmäktige under årets lopp konstaterat att tre är slutbehandlade. Motionerna är följande (listade enligt behandlingsdatum):

-          Ledamot Stefans Stenbergs m.fl. fullmäktigemotion 13.2.2023 om att förbättra säkerheten för cyklister och fotgängare på Stationsvägen, i fråga om avsnittet mellan Bredavägen och Tunnelvägen (STF 19.6.2023 § 39).

-          Ledamot Gunilla Löfstedt-Söderholms m.fl. fullmäktigemotion 20.3.2023 om att öka parkeringsplatsernas antal vid Grankulla hälsovårdscentral (STF 12.2.2024 § 4)

-          Ledamot Sami Villas m.fl. fullmäktigemotion 19.6.2023 om att slopa hundförbudet på Grankulla begravningsplats och Träskmossens myrområde (STF 12.2.2024 § 5)

Nedan redogörs för de fullmäktigemotioner som fortfarande är under beredning eller som inte separat har konstaterats slutbehandlade. Motionerna delas ut som bakgrundsmaterial till föredragningslistan.

1. Ledamot Juha Pesonens och ledamot Tapani Ala-Reinikkas m.fl. fullmäktigemotion 16.9.2019 om en helhetsplan för bostäderna vid Jarl Hemmers gränd 1 och om tomtens framtid

Bakgrundsutredningar har under tidigare år gjorts om ärendet och bostadsbolagets representanter har kontaktats.

Staden har arrenderat ut tomten för boende till Kiinteistö Oy Jarl Hemmerinkuja fram till 2047. Bostadsbolaget har sedermera fusionerats med Oy Granilla Ab, ett aktiebolag som helt ägs av staden och som förvaltar stadens hyresbostäder.

Radhusen på tomten har byggts med statligt stöd för hyresbruk (hyresbostäder med ARA-stöd). Det finns lagstadgade begränsningar som gäller för bruk och överlåtelse av husen och bostäderna. Begränsningarna är i kraft fram till 18.10.2033.

Staden har kommit överens med Oy Granilla Ab om beställning av kalkyler som ansluter till byggnadernas underhåll och reparationsplaner, så att bolagets tillstånd ska kunna bedömas inför vidare beredning.

Stadens strategi 2023–2030 innehåller målet ”Utveckling av bostadsbeståndet” under temat ”En trygg, grönskande och fotgängarvänlig stad”. En av åtgärderna under det här målet är ”Helhetsbilden för stadens hyresbostäder utreds och en långtidsplan för beståndet av hyresbostäder (till år 2040) utarbetas”. De strategiska åtgärderna som infaller år 2024 omfattar verkställandet av en utredning (STF 18.12.2023 § 73)

BDO Oy har valts till att utföra en utredning av helhetsbilden och arbetet pågår. Bolaget på Jarl Hemmersgränd 1 deltar i utredningen. Stadsstyrelsen har tillsammans med representanter för BDO Oy 11.12.2023 fört en remissdebatt om scenarierna för utvecklingen av bostadsbeståndet. Utredningen blir klar under våren 2024.

Motionen föreslås därmed vara slutbehandlad.

2. Ledamot Patrick Nystens m.fl. fullmäktigemotion 1.2.2021 om att bygga en konstisbana

Staden har gjort en uppskattning av investeringskostnaderna för en eventuell konstisbana på basis av information från andra kommuner. Priset på en konstisbana som lämpar sig för Grankulla skulle stiga till flera hundratusen euro. Dessutom skapar bland annat vatten, avfallsvatten och elektricitet årliga driftskostnader. Kostnaderna skulle stiga till tiotals tusen euro.

Med tanke på den ekonomiska situationen har staden för tillfället inte möjlighet att investera i en konstisbana.

I fråga om issporter är diskussionerna med idrottsföreningar i gång för att möjliggöra två rinkar i Grankulla.

Motionen föreslås därmed vara slutbehandlad.

3. Ledamot Mikko J. Salminens m.fl. fullmäktigemotion 13.2.2023 om processen kring bidrag till idrottsföreningar

I processen kring bidrag till idrottsföreningar har staden tagit i bruk en modell för beviljande av verksamhetsbidrag och staden har fastställt verksamhetsbidragen år 2023 utgående från den här modellen. Den baserar sig på Esbo stads och Helsingfors stads modeller som sedan anpassats till en egen modell för Grankulla.

Vissa idrottsföreningar får använda lokaler som staden äger. De här hyresbidragen kommer staden att beakta i beviljandet av verksamhetsbidrag år 2024.

Motionen föreslås därmed vara slutbehandlad.

4. Ledamot Virva Wahlstedts m.fl. fullmäktigemotion 20.3.2023 om att utveckla löneförvaltningen

Grankulla stad ingick år 2022 avtal om att ta i bruk Sarastia 365 HR-system och utbetalningssystem för löner när den föregående programleverantören slutade underhålla det datasystem för personaladministration som staden använde. Även de andra kommunerna i huvudstadsregionen valde samma lösning.

Det finns en del brister och utmaningar i användningen av Sarastia. Planen är att starta en utredning för att undersöka eventuella alternativ och granska helhetsprocessen under våren 2024.

Motionen föreslås därmed vara slutbehandlad.

5. Ledamot Risto Palojokis m.fl. fullmäktigemotion 20.3.2023 om att bygga en kioskbyggnad vid Gallträsks strand

Det finns många olika önskemål och frågor som är riktade mot användningen av området vid Gallträsk och dess omedelbara närhet. Utgående från dessa har en arbetsgrupp grundats. Arbetsgruppen ska dra upp tydliga riktlinjer för lämplig användning av området kring Gallträsk.

Det finns orsak att slutföra helhetsgranskningen innan staden fattar beslut om eventuella byggnadsprojekt i området kring Gallträsk. Beredningen är ännu inte färdig.

6. Ersättare Erkki Karimaas och ledamot Bo-Christer Björks fullmäktigemotion 23.10.2023 om att organen borde basera sitt beslutsfattande på en lönsamhetsjämförelse av alternativen

Enligt fullmäktigemotionen borde fullmäktiges, stadsstyrelsens och utskottens beslut basera sig på en lönsamhetsjämförelse av alternativen. De som lämnat in motionen anser att även när det gäller kostsamma beslutsförslag läggs endast en lista fram över fördelar och nackdelar med olika alternativa lösningar. De anser även att inte alla alternativ beaktas eller att kraven som ställs på lösningen inte alltid är tydliga.

I beredningen av beslutsfattande är motiveringen av förslagen helt centralt. Syftet är att alltid motivera besluten så väl som möjligt och föra fram olika alternativ. En egentlig lönsamhetsjämförelse används i enlighet med upphandlingslagstiftningen närmast vid upphandlingsbeslut. I omfattande investeringsprojekt är det vedertaget att granska flera olika alternativ till omfattningen eller utförandet och kostnaderna för dem. Även när det gäller andra omfattande eller ekonomiskt betydande helheter är bruket att undersöka konsekvenserna av de olika alternativen. Ett exempel på det här är detaljplanen för stadshuskvarteret. Där granskades konsekvenserna av de olika modellerna för stadens ekonomi, grönområden med mera.

Det finns inte tillgänglig information om att man inom kommunalt beslutsfattande använder ett verktyg för kunskapsbaserat ledarskap i lönsamhetsjämförelser. För konsekvensanalyser finns det någon form av modeller.

Motionen föreslås därmed vara slutbehandlad.

7. Ledamot Ritva Häyrinen-Immonens fullmäktigemotion 23.10.2023 om rotation av skolbyggnaderna mellan användarna

I motionen föreslås att möjligheten för ett byte av skolbyggnader mellan Mäntymäen koulu och Granhultsskolan utreds grundligt. Motionen motiveras med att elevantalet inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen varit stigande bland annat i och med invandring, medan elevantalet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen varit sjunkande. Enligt motionen skulle eleverna från det finskspråkiga lågstadiet bättre rymmas i Granhultsskolans byggnad som nu används av det svenskspråkiga lågstadiet eftersom ytan är större.

Som en del av utredningen som kommittén för skol- och daghemsnätverk gjorde år 2020 utreddes även möjligheten att byta skolbyggnader sinsemellan. Kommittén beslutade efter utredningarna att inte föreslå den lösningen, i stället föreslog kommittén att den svenskspråkiga förskoleundervisningen flyttar till Granhultsskolan. Förskoleeleverna har flyttat till Granhultsskolan år 2022 då skolans lokaler och gården genomgick ombyggnad för att lämpa sig för förskoleundervisning. Flytten frigjorde platser inom småbarnspedagogiken och effektiviserade samtidigt användningen av lokalerna i Granhultsskolan. I och med förskolans flytt är möjligheterna för ett byte av byggnader mellan Mäntymäen koulu och Granhultsskolan ännu mer begränsade. Även om det finns fler kvadratmetrar i Granhultsskolan är inte mängden klassrum eller storleken på dem större än i Mäntymäki. Redan nu finns det fler elever i Mäntymäen koulu än någonsin i Granhultsskolan.

Staden har redan fattat ett principbeslut om att bygga en förskole- och lågstadiebyggnad på simhallens tomt (STF 28.8.2023 § 45) och därför är det inte längre motiverat att utreda ett byte av skolbyggnader i det här skedet.

Motionen föreslås därmed vara slutbehandlad.

8. Ledamot Tapani Ala-Reinikkas m.fl. fullmäktigemotion 13.11.2023 om att skriva en 60-årshistorik om den finska samskolan i Grankulla och dess fortsatta skolverksamhet

Det är tidskrävande att skriva en historik om skolan och kräver ekonomiska satsningar. För ett sådant arbete finns det orsak att anställa en utomstående skribent. Det här är också en av orsakerna till att skolhistoriker oftast bara skrivs när en skola fyller 50, 75 eller 100 år.

På grund av det nuvarande ekonomiska läget föreslår bildningssektorn att en historik om Kasavuoren koulu skrivs senare, till exempel när skolan fyller 75 år.

Motionen föreslås därmed vara slutbehandlad.

9. Ledamot Fredrik Waselius’ m.fl. fullmäktigemotion 13.11.2023 om att digitalisera och lägga fram stadens lokalhistoriska material

På fullmäktiges föredragningslista för sammanträdet 18.3.2024 finns ett bemötande till motionen som ett separat ärende.

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige antecknar redogörelserna och åtgärderna med anledning av fullmäktigemotionerna samt det nuvarande beredningsskedet för kännedom och konstaterar att de ovanstående fullmäktigemotionerna nr 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8 är antecknade som slutbehandlade.

..........

Under diskussionens gång gjorde ersättare Erkki Karimaa ett remitteringsförslag gällande bemötandet till den 6:e motionen på föredragningslistan. Remitteringsförlaget syns inte i det elektroniska mötessystemet på grund av tekniska utmaningar. Motförslaget förföll på grund av bristande understöd. Därmed fortsatte behandlingen av ärendet.

Ordföranden konstaterade att stadsfullmäktige godkände beslutsförslaget enhälligt.

Beslut:

Beslutsförslaget godkändes.

Bakgrundsmaterial:

De obehandlade fullmäktigemotionerna