Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik
Protokoll 25.04.2024/Paragraf 26

SUUS 25.04.2024 § 26  

554/00.01.01.00/2021  

Mer information:

stadsjurist Lena Filipsson-Korento, tfn 050 354 01 21

bildningsdirektör Mikael Flemmich, tfn 050 733 0264

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Beredning inför revideringen av förvaltningsstadgan

Stadens förvaltningsstadga har senast granskats i fullmäktige 19.12.2022 (§ 67). Ändringarna trädde i kraft 1.1.2023. I beredningen konstaterades då att man återkommer till ärendet om kommittén för mandatfördelning och andra organisations- eller befattningsförändringar i samband med nästa egentliga uppdatering av förvaltningsstadgan. Dessutom antecknades då i fullmäktigeprotokollet att man i samband med nästa uppdatering av förvaltningsstadgan för ärendet om att en företrädare för ungdomsfullmäktige skulle delta i stadsstyrelsens sammanträden till beredning.

I och med verkställandet av övergången till välfärdsområden har revideringen av förvaltningsstadgan pågått längre än ursprungligen planerat. I slutet av hösten 2023 skickades ut en förfrågan till de politiska grupperna inom fullmäktige för att utreda hurdana behoven av uppdateringar i förvaltningsstadgan är. De sista svaren på förfrågan kom in i slutet av januari det här året. På stadsstyrelsens sammanträde 29.1.2024 redogjordes för svaren på förfrågningarna och diskuterades förslagen som kommit in. I samband med det konstaterades samtidigt även vilka stycken som inte förs till beredning och de helheter som behandlas i en separat workshop. 

Fullmäktigegruppernas ordförande och stadsstyrelsens medlemmar deltog i en workshop om revideringen av förvaltningsstadgan 14.3.2024. Ämnena omfattade stadsbildskommitténs framtid, en eventuell ny kommitté för mandatfördelning, organisationen för främjande av hälsa och välfärd, vilken står under bildningssektorn, samt förenandet av utskotten för undervisning och småbarnspedagogik till ett utskott med sektioner för båda språkgrupperna. Det kan konstateras att, på basis av diskussionen under sammankomsten, görs inga ändringar i stadsbildskommittén, de övriga ärendena behandlas nedan.

Utgående från diskussionen under workshopen har tjänstemannaberedningen fortsatt. Nu bes utskotten och personalsektionen ge anvisningar för beredningen av den nya förvaltningsstadgan om de avsnitt som uppdaterats och som gäller deras verksamhet. Enligt 121 § i kommunallagen är det revisionsutskottets uppgift att bereda förslag till bestämmelser om utskottets uppgifter i förvaltningsstadgan. Därför har redan tidigare frågats om utskottet har önskemål för revideringen beträffande sina uppgifter. Eventuella anvisningar bes lämnas inom april så att det är möjligt att stadsdirektören för det slutliga förslaget till stadsstyrelsens möte 27.5.2024 och att man kan framskrida så att stadsfullmäktige kan besluta om ärendet på sammanträdet 17.6.2024.

Man kan konstatera att det förslag som nu behandlas inte inbegriper de ändringar i förvaltningsstadgan, vilka orsakas av revideringen av markanvändnings- och bygglagen, utan dessa förs separat till beredning hösten 2024. Den nya bygglagen träder i kraft 1.1.2025.

Stadens välfärdsorganisation (kapitel 2 och 5)

I förvaltningsstadgan föreslås att namnet på bildningssektorn ändras till sektorn för bildning och välfärd och att namnet på välfärdsutskottet ändras till för välfärds- och fritidsutskottet. Dessutom föreslås vissa nya skrivningar angående uppgifterna inom välfärdsarbetet (§ 19 och 21).

Kultur- och fritidsutskottet och stadsstyrelsen har tidigare behandlat ärendet om stadens välfärdsorganisation (kultur- och fritidsutskottet 8.6.2022, § 40), (STS 23.5.2022, § 76 och 31.10.2022, § 166). Då beslutade organen om att placera välfärdskoordinatorns befattning, som gäller tills vidare, i bildningssektorns förvaltning. I den ovannämnda förfrågan lyftes ärendet fram och organisationen behandlades även som ett ärende i workshopen för stadsstyrelsen och ordförandena i fullmäktigegruppen 14.3.2024.

I stadens förvaltningsstadga behandlas inte organisationen inom stadens olika sektorer. Enligt 14 § i den nu gällande förvaltningsstadgan beslutar stadsstyrelsen om hur sektorerna fördelas i resultatområden och om ledning av resultatområdena. Utskottet beslutar om hur resultatområdena inom sektorn fördelas i resultatenheter och om ledning av resultatenheterna. För allmänna förvaltningens del fattas beslutet av stadsdirektören. Därför kräver inte eventuella organisatoriska ändringar en ändring av förvaltningsstadgan, utan verkställandet sker efter att organet fattat ett politiskt principbeslut i enlighet med de befogenheter som fastställs i 14 § i förvaltningsstadgan.

Av ovannämnda orsak behandlas välfärdsorganisationen som ett separat ärende som förs till beslutsfattande samtidigt med revideringen av förvaltningsstadgan.

Två separata utskott för undervisning och småbarnspedagogik eller ett utskott med två sektioner (kapitel 2 och 5)?

I förslaget till ny förvaltningsstadga föreslår beredningen att namnet på organet ändras till utskottet för fostran och utbildning.

Enligt 30 § i kommunallagen ska en tvåspråkig kommun för undervisningsförvaltningen tillsätta ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Ledamöterna i organen eller sektionerna ska väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp.

Grankulla har länge haft två likvärdiga utskott (tidigare nämnder). Det här arrangemanget har ansetts fungerande och sådana ärenden som gett upphov till meningsskiljaktigheter i utskotten har kunnat behandlas i stadsstyrelsen vid behov. Även om stadsstyrelsens befogenheter kommer fram indirekt redan i den nu gällande förvaltningsstadgan, föreslås att det här i fortsättningen skrivs ut tydligt under stadsstyrelsens uppgifter (§ 18). Det här tillägget gäller alla utskott.

Det nuvarande arrangemanget med två utskott möjliggör att organen har större inflytande över ärenden som berör den egna språkgruppen och skapar på det sättet en större roll i kommunens politiska helhet. Utskottet ligger på en högre förvaltningsorganisatorisk nivå i hierarkin eftersom den står direkt under stadsstyrelsen. Att behandla samma ärende parallellt i två utskott sysselsätter främst förvaltningen.

Om man däremot övergår till en modell med ett utskott och två sektioner upphör de överlappande utskottsbehandlingarna i sig i fråga om sådana gemensamma ärenden som inte är språkbundna. Det här kunde försnabba behandlingen av dylika ärenden. Å andra sidan kan det här även lösas inom modellen med två utskott med hjälp av en välplanerad mötestidtabell.

När det gäller ett gemensamt utskott bör man beakta båda språkens jämlika status och tryggandet av språkliga särdrag, till exempel i fråga om ordförandens språkkunskaper och översättningsbehov rörande ärenden som är under behandling. Sektionsmodellen är ändå förvaltningsmässigt tyngre än den nuvarande modellen eftersom ärenden som berör språkgruppen utöver utskottet även ska behandlas i sektionen, vilket förlänger behandlingstiden. Det här kan visa sig särskilt utmanande i behandlingen av budgeten. Det finns också för övrigt många ärenden som är antingen språkbundna eller berör språkgruppen på det sättet att det måste behandlas i sektionen.

I sektionsmodellen ökar antalet organ med ett, vilket även har en kostnadsinverkan.

Eftersom man också kan lösa eventuella utmaningar med den nuvarande verksamhetsmodellen på annat sätt och för att sektionsmodellen anses försvaga stadens starka tvåspråkighet, föreslås inga ändringar i förvaltningsstadgan i det här avseendet. Om ett beslut om att övergå till en ny verksamhetsmodell fattar måste man komma tillbaka separat till formuleringarna i förvaltningsstadgan, inklusive sektionernas befogenheter.

Strukturen i förslaget till revideringen av förvaltningsstadgan

I den version av förvaltningsstadgan som finns som bakgrundsmaterial presenteras uppdateringarna i två spalter på det sättet att i den vänstra spalten finns de motsvarande paragraferna i den gällande förvaltningsstadgan och i den högra de bestämmelser som man föreslår att revideras. De ändrade avsnitten är utmärkta med gult och avförda delar är överstrukna. De delar som är flyttade direkt från ett ställe till ett annat i förvaltningsstadgan eller de avsnitt som är flyttade till förvaltningsstadgan från stadens andra anvisningar (allmänna upphandlingsanvisningar, STS 12.12.2012 och anvisningarna för intern kontroll, STS 12.6.2013 och 26.1.2015) är utmärkta med grönt.

På grund av revideringen kommer numreringen av paragraferna delvis att ändras. Med tanke på framtida granskningar föreslås att man frångår kutymen att hänvisa till paragrafer och hänvisar i fortsättningen till det stycke som ärendet berör. I beredningstexten hänvisas i det här skedet ändå till de existerande paragrafnumren, den slutliga numreringen granskas efter att stadsfullmäktige har godkänt den reviderade förvaltningsstadgan.

Ändringsförslag som berör personalen (kapitel 6 och 8)

Kapitlet som behandlar stadens personal har länge haft samma innehåll. I samband med den föregående större uppdateringen år 2020 gjordes närmast ändringar av teknisk karaktär i kapitlet. I ändringsförslagen syns även behov som kommit fram i den operativa verksamheten.

Formuleringarna om stadens lönesystem är gammalmodiga och beaktar inte att, i fråga om kollektivavtalen (AKTA, UKTA, TS och TIM-AKA) som staden tillämpar, har uppgiftsspecifika löner med lönekoder fastställts. Dessa följer staden och använder vid anställning av nya arbetstagare/tjänsteinnehavare. Lönetabellen granskas årligen och alltid i samband med allmänna förhöjningar eller justeringspottar. Uppdateringen av löneanvisningarna ingår naturligt i personalsektionens uppgifter, såsom även övriga ersättningar eller personalförmåner som betalas till personalen. Bestämmelserna om personalsektionens befogenheter är i praktiken helt omarbetade, samma gäller delvis också bestämmelserna om personaldirektörens befogenheter. Målet är att beskriva befogenhetsfrågorna tydligare än hittills. Ändringarna som berör lönesystemet syns även i 36 §.

Stadsstyrelsen inrättar fortsättningsvis tjänster eller uppgifter i arbetsavtalsförhållande, men i fortsättningen främst i samband med behandlingen av budgeten. Mitt under året ska enligt förslaget endast nya ordinarie tjänster behandlas av stadsstyrelsen. I fråga om befattningar föreslås att befogenheten överförs på stadsdirektören. I övrigt föreslås endast ändringar av teknisk karaktär i dessa bestämmelser.

Nya bestämmelser i 31 § och i slutet av 32 § kommer från mallen för förvaltningsstadga som Kommunförbundet gjort.

Vissa principiella ändringar i bestämmelserna om rekrytering föreslås. Eftersom ekonomidirektören och personaldirektören inte är sektordirektörer föreslås att stadsstyrelsen i fortsättningen väljer dem. Den nuvarande formuleringen om stadsstyrelsens befogenheter är föråldrad, ologisk och baserar sig på en tidigare situation då allmänna förvaltningen inte var en egen sektor. I förvaltningsstadgan föreslås nu att man inom alla sektorer övergår till en och samma konsekventa verksamhetsform som även tillämpas brett på annat håll, där den som står ovanför den närmaste chefen utser personen som väljs till en uppgift enligt den så kallade principen ”chefens chef”.

Bestämmelserna om ställföreträdande har flyttats från andra delar i förvaltningsstadgan till kapitlet om personalärenden.

Uppsägningar som arbetsgivaren gör är lyfta till en högre nivå än tidigare.

Språkkunskaper som krävs av personalen behandlas i kapitel 8. En lindring av språkkunskapskraven föreslås (48 §) på grund av situationen på arbetsmarknaden och för att göra arbetsplatsen mer lockande.

De övriga ändringarna i de ovannämnda kapitlen är närmast av teknisk karaktär.

Bestämmelser i förvaltningsstadgan om tjänsteinnehavarnas särskilda beslutanderätt (kapitel 3)

Ett tillägg om tjänsteinnehavarnas särskilda beslutanderätt har gjorts i slutet av kapitel 3 i förvaltningsstadgan. I bestämmelsen har sammanfattats de befogenheter som stadsstyrelsen godkänt i de allmänna upphandlingsanvisningarna och anvisningarna för intern kontroll, delvis med vissa preciseringar. De gällande bestämmelserna är överförda direkt från anvisningarna med undantag av nedanstående avsnitt.

• För stadsdirektören och sektordirektören har ändrats hänvisningen om den högsta nedre gränsen för nationella upphandlingar (numera 500 000 euro) till det nationella tröskelvärdet för byggnadsentreprenader (150 000 euro, vilket motsvarar summan i upphandlingsanvisningarna då de trädde i kraft).
• För resultatområdescheferna har beslutanderätten om upphandling av varor och tjänster höjts till det nationella tröskelvärdet (förändring 30 000 euro till 60 000 euro).
• För resultatområdescheferna har befogenheterna höjts från 10 000 euro till 30 000 euro och dessutom har det ansetts nödvändigt tillägga befogenheter till sådana som har en tjänst direkt under resultatområdeschefen inom samhällstekniska sektorn och som självständigt fungerar som ansvariga för investeringsprojekt.
• Alla sektordirektörer har fått utökade befogenheter att göra vissa upphandlingar av varor och material för dagligt bruk och ingå ramavtal för dem. Tidigare har endast sektordirektören för allmänna förvaltningen haft rätt att göra det. Å andra sidan har investeringarna lämnats utanför befogenheterna.
• Mer omfattande befogenheter än de ovannämnda har givits för att göra minikonkurrensutsättningar inom konkurrensutsatta ramavtal.
• Befogenheterna för avskrivningar av fordringar och befrielse från dem har centraliserats till ekonomidirektören i stället för att som tidigare ha parallella alternativ. Ändringen motsvarar den nuvarande praxisen.

Övriga förslag på ändringar av förvaltningsstadgan

Granskningar av förvaltningsstadgan utgående från Kommunförbundets mall föreslås för förvaltningsstadgan (§ 2, 5, 17, 56, 73, 84, 112, 114, 128, 131, 134 och rubriken i kapitel 7). Dessutom har en ny bestämmelse i slutet av förvaltningsstadgan tillagts.

Även en del korrigeringar av teknisk karaktär i förvaltningsstagdan föreslås. Korrigeringarna beror på språkliga, stilistiska och struktureringsmässiga faktorer samt ett lagstadgat eller i praktiken uppdagat behov att precisera vissa frågor. Överlappande formuleringar och onödiga ställen i förvaltningsstadgan föreslås att strykas.

I kapitel 2 om stadens organ har lagts till ett nämnande om fullmäktiges valnämnd. I kapitlet finns även ett tillägg om föredragande i centralvalnämnden.

Ett slopande av Esbo stads rätt till en representant i utskotten för undervisning och småbarnspedagogik (i fortsättningen utskotten för fostran och utbildning) föreslås.

I förvaltningsstadgan finns för närvarande bestämmelser om ungdomsfullmäktige separat i samband med fullmäktige. För tydlighetens skull har det här flyttats till bestämmelserna om påverkansorgan (§ 11).

Några ledamöter har framfört önskemål om en beredning av ärendet om att en företrädare för ungdomsfullmäktige får delta i stadsstyrelsens sammanträden (STF 19.12.2022). Konstateras kan, att en företrädare för ungdomsfullmäktige redan nu kan vara närvarande på stadsstyrelsens möten eftersom organet själv beslutar om övriga personers närvaro- och yttranderätt på sina sammanträden (§ 114). I kommunerna inom huvudstadsregionen och i Västra Nyland har endast Raseborg en ovillkorlig formulering om ungdomsfullmäktiges rätt att utse en företrädare till stadsstyrelsens sammanträden, på annat håll grundar sig en eventuell närvaro på organets eget beslut. Av ovannämnda orsak föreslås att ingen skrivning om ungdomsfullmäktiges närvaro- och yttranderätt på stadsstyrelsens sammanträden görs i förvaltningsstadgan, utan stadsstyrelsen kan, om den så anser, själv verkställa rätten. Om man ändå beslutar att göra på ett annat sätt, föreslås att närvarorätten begränsas till ärenden som inte omfattas av sekretess och att organet dessutom annars har möjlighet att begränsa närvaron på grund av karaktären på ett enskilt ärende.

I paragrafen om stadsdirektörens befogenheter föreslås korrigeringar och tillägg av teknisk och språklig karaktär samt särskilt korrigeringar och tillägg som hör samman med den operativa verksamheten. Därtill finns tillägg om befogenheter som överförts från stadens anvisningar för intern kontroll som stadsstyrelsen godkänt.

Eftersom vidaredelegerad beslutanderätt inte kan ges till andra än personer i tjänsteförhållande, har preciseringar om detta gjorts i förvaltningsstadgan.

I stadsstyrelsens befogenheter föreslås vissa korrigeringar och preciseringar av teknisk karaktär samt preciseringar som beror på reformen av social- och hälsovården och arbets- och näringstjänsterna. Dessutom föreslås att fullmäktiges befogenheter i fråga om avgifter för underhåll och renhållning av gator samt byggnadstillsynstaxan överförs på stadsstyrelsen. Godkännandet av övriga taxor ingår i utskottens befogenheter, eller när det gäller allmänna förvaltningens avgifter i stadsdirektörens befogenheter. Som en ny uppgift föreslås tillsättandet av en kommitté för mandatfördelning. Syftet är också att tydligare än hittills nämna stadsstyrelsens befogenheter att i konfliktsituationer besluta om ärenden som ingår i flera utskotts beslutanderätt.

En precisering i anslutning till utskottens allmänna och särskilda beslutanderätt i fråga om tillfälliga lokaler föreslås eftersom den nuvarande formuleringen i förvaltningsstadgan är svårtolkad. Även i övrigt är det fråga om preciseringar av den allmänna beslutanderätten som inte ändrar på det nuvarande tillståndet.

Samhällstekniska utskottet föreslås få rätt att ingå arrendeavtal i fråga om mark- och vattenområden för tio år (i stället för nuvarande fem år) och en överföring av befogenheterna från stadsstyrelsen till samhällstekniska utskottet när försäljningen av en tomt grundar sig på ett tomtarrendeavtal (då köpesumman baserar sig på de överlåtelsevillkor som stadsstyrelsen fastställer årligen) föreslås. Det föreslås att alla boende i fortsättningen väljs av samhällstekniska sektorn eftersom personaldirektören föreslår att personaldirektörens beslutanderätt i ärendet upphävs.

Välfärds- och fritidsutskottets uppgifter och befogenheter har preciseras och kompletterats med välfärdsarbetet.

Det föreslås att tidsfristen för kallelsen till fullmäktiges sammanträde ändras till fem dagar före mötet i stället för tio och att man samtidigt frångår utskickandet av en separat tilläggslista. Behandlingen i fullmäktige föregås alltid av en behandling i ett annat organ och därför är det fortfarande möjligt att sätta sig in i ärendet i god tid.

Förvaltningsstadgan har uppdaterats till de delar som berör användningen av digital möteshantering.

Bestämmelsen om omröstningsordningen (§ 89) har förtydligats, liksom innehållet i kapitel 14 om majoritetsval och proportionella val (i det här fallet har tilläggen/ändringarna markerats med gult eftersom innehållet i övrigt är detsamma fastän ordningen är ändrad).

I bestämmelsen om invånarinitiativ (§ 132) har momentet om antal invånare som lägger fram ett initiativ strukits eftersom det strukits från kommunallagen.

Det föreslås att mötesarvodet för tilläggstimmar (§ 139) slopas.

I fråga om centralvalnämnden föreslås att en timersättning som stadsstyrelsen separat fastställer betalas för rösträkning i stället för mötesarvode. Å ena sidan pågår rösträkningen anmärkningsvärt längre än organens sedvanliga möten och påminner mer om andra valorgans arbete, å andra sidan bör man beakta att i framtiden räknar centralvalnämnden rösterna i två val (kommunal- och områdesval) samtidigt.

Svenska utskottets för undervisning och småbarnspedagogik anvisningar för beredningen

Utskotten ombeds att ge anvisningar för beredningen inför revideringen av förvaltningsstadgan på följande sätt:

• personalsektionen: kapitel 3, 6 och 8
• revisionsutskottet: kapitel 3, 5, 9 och 10
• utskotten för undervisning och småbarnspedagogik, välfärdsutskottet, samhällstekniska utskottet och byggnadsutskottet: kapitel 3, 5 och 6.

Bildningsdirektör Mikael Flemmich:

Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik antecknar ändringsförslagen i förvaltningsstadgan för kännedom för sin del och ger eventuella anvisningar för beredningen.

----

Under diskussionen gavs följande förslag.

Ledamot Virva Wahlstedt:

1. Beredningen av ett utskott och två avdelningar bör göras jämförande och oberoende. Vid jämförelsen bör arbetsmodeller i andra tvåspråkiga kommuner (t.ex. Sjundeå och Karleby) beaktas. Till exempel kan storleken på kommunerna, arbetsfördelningen och rytmen på mötena variera.

Förslaget erhöll inte understöd och förföll.

2. Utskottet håller inte med om att modellen med två utbildnings- och förskolenämnder fungerar. Att hantera samma frågor vid olika tidpunkter och även med olika innehåll slösar med resurser och hindrar jämlikheten. Man måste kunna lösa beslut på kommitténivå på avsedd nivå. Språkindelningar gör det möjligt att ta hänsyn till speciella språkliga särdrag i beslutsfattandet med två utbildnings- och förskolenämnder fungerar. Att hantera samma frågor vid olika tidpunkter och även med olika innehåll slösar med resurser och hindrar jämlikheten. Man måste kunna lösa beslut på kommitténivå på avsedd nivå. Språkindelningar gör det möjligt att ta hänsyn till speciella språkliga särdrag i beslutsfattandet.

Förslaget erhöll inte understöd och förföll.

3. Perfekta finska eller svenska språkkunskaper hos kulturverksamhetschefen är inte väsentligt för uppdraget, kravet kan t.om. påverka rekryteringssituationen negativt. –Flytande i finska och svenska är önskvärt för utbildningschefen, men som vi har märkt är perfekta språkkunskaper ingen förutsättning för jobbet.

Förslaget erhöll inte understöd och förföll.

Ledamot Sofia Stolt:

I förslaget om ändring i förvaltningsstadgan föreslås på sid 5 att Esbo stad inte längre skulle ha en sakkunnigledamot i Svenska utskottet för fostran och utbildning. Esbos representant är en värdefull samarbetspart mellan de förtroendevalda i Grankulla och Esbo och jag föreslår att det samarbetet fortsätter och att den strukna formuleringen på sid fem återtas: "Esbo stad har rätt att välja en (1) sakkunnigledamot, som har yttranderätt i utskottet, och en personlig ersättare för denna."

Förslaget understöddes av Virva Wahlstedt, Jens Tegengren, Susanna Westermarck, Johanna Hammarberg och Nina Colliander-Nyman.

Ordförande konstaterade, att förslaget understöddes enhälligt och att den strukna formuleringen om Esbos representant föreslås att återtas.

Ordförande Nina Colliander-Nyman:

Organisationsmodellen

Svenska utskottet upplever att nuvarande modell med två separata utskott till alla delar fungerar smidigt, snabbt och jämlikt, bl.a. eftersom utskottens mötestidtabell är synkroniserad och båda utskotten är direkt underställda stadsstyrelsen. Vi understöder således beredningen som tjänstemännen förtjänstfullt tagit fram.  En modell med ett utskott och två sektioner skulle göra beslutsfattandet avsevärt trögare, försvåra beslutsprocesserna samt öka byråkratin och kostnaderna. Därtill skulle den alternativa modellen ytterligare belasta våra tjänstemän t.ex. med fler antal möten. Dessa effekter står i strid med målsättningar som fastställts i den av fullmäktige godkända strategin för Grankulla 2023-2030 (t.ex. en resurssmart stad som profilerar sig som en god arbetsgivare).   

I Grankulla stads strategi står det även inskrivet att en av våra strategiska målsättningar är att främja en levande tvåspråkighet vilket innebär att båda språkgrupperna är jämställda. För att en språkminoritet ska vara jämställd med språkmajoriteten, måste dess språkliga särdrag beaktas, bevaras och tryggas, något som i praktiken inte förverkligas i en modell med sektioner. Det behövs jämnstarka språkliga strukturer genom hela bildningsförvaltningen för att bevara språkminoritetens särdrag. En jämställd språklig modell förverkligas bäst i separata organ som utskott, såsom arrangemanget i Grankulla varit sedan 1994. Före 1994 utgjordes organisationsmodellen av sektioner, en modell som avslutades då den inte fungerade.  

Utskottet vill även påpeka att andemeningen i kommunallagen entydigt är att man genom att ha ett organ för respektive språkgrupp bäst kan garantera att minoritetens behov tillgodoses. I beredningstexten betonas att den nuvarande modellen med två utskott mer rättvist möjliggör att organen har större inflytande över ärenden som berör den egna språkgruppen, vilket är ett starkt argument för att bevara arrangemangen som de är nu.  Den elevspecifika budgeteringen och uppföljningen av denna garanterar att resurserna fördelas på ett rättvist sätt och kräver på intet sätt en förändring i förtroendeorganisationen. Den nuvarande förtroendeorganisationen möjliggör redan nu ett samarbete mellan språkgrupperna, vilket yttermera kan stärkas och utvecklas genom t.ex. ordförandemöten, gemensamma aftonskolor och tillställningar med skolpersonal.   

Mötesarvoden

Utskottet anser att vi i denna ekonomiska situation behöver ta vårt ansvar och frångå principen med förhöjda mötesarvoden för möten som överskrider tre timmar. Så långa möten kan ses som ineffektiva och tecken på bristfälligt ledarskap.  

Språkkrav

Utskottet vill framhäva att det är nödvändigt att såväl bildningsdirektören som undervisningschefen har utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i både finska och svenska. Enligt språklagen föreskrivs att myndigheter har en skyldighet att betjäna och ge expedition på finska och på svenska. Eftersom lagarna som reglerar utbildning i kommunerna är striktare beträffande språkkraven är det viktigt att både bildningsdirektören och undervisningschefen innehar utmärkta kunskaper i båda språken så att kommunikationen är effektiv och entydig inom båda språkgrupperna, både gentemot personal och stadens invånare. 

Förslaget understöddes av Sofia Stolt, Susanna Westermarck, Johanna Hammarberg och Jens Tegengren.

Ordföranden konstaterade att förslag hade fått understöd, men eftersom utskottet inte enhälligt understödde det måste man rösta om förslaget.

Ordföranden föreslog följande omröstningsproposition: De som understöder ordföranden Nina Colliander-Nymans förslag röstar JA och de som är emot förslaget röstar NEJ. Utskottet godkände omröstningspropositionen.

Vid den elektroniska omröstningen gavs följande röster:

Ja-röster 5 (Hammarberg, Stolt, Tegengren, Westermarck, Colliander-Nyman)

Nej-röster 1 (Wahlstedt)

Blanka 0

Frånvarande 3 (Grandell, Helkkula, Uunila)

Ordföranden konstaterade att eftersom det vid omröstningen gavs 5 ja-röster och 1 nej-röst, antecknar man ändringsförslagen enligt Colliander-Nymans förslag.

Beslut:

Bakgrundsmaterial:

Förvaltningsstadgan, version 10.4.2024

Distribution:

Allmänförvaltningen