Stadsfullmäktige
Protokoll 10.11.2025/Paragraf 60

STF 10.11.2025 § 60  

272/02.02.00.00/2025  

Mer information:

ekonomidirektören Mikael Boström, tfn 050 377 1228

controllern Pauliina Aurala, tfn 050 411 1428

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för en period på minst tre år. Budgetåret är samtidigt planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska också målen för stadens verksamhet och ekonomi godkännas.

Stadsstyrelsen gav 26.5.2025 direktiv för upprättande av budgeten till utskotten. I direktiven slog styrelsen fast följande riktlinjer för beredningen av ekonomiplanen:

Upprättandet av budgeten och ekonomiplanen påverkas starkt av balanseringsprogrammet för stadens ekonomi 2025–2027. Ramarna har byggts upp så att balanseringsåtgärderna som föreslås i balanseringsprogrammet verkställs. De förutsatta sparåtgärderna är i linje med balanseringsprogrammet, men den prognosticerade inkomstutvecklingen är svagare än beräkningarna i balanseringsprogrammet. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige fatta beslut om kommunens inkomstskattesats och fastighetsskattesatser. Dessa ska meddelas skattestyrelsen senast den 17 november.

På grund av stadens svaga ekonomiska läge och i enlighet med riktlinjerna i balanseringsprogrammet för inbesparingar i personalkostnader ska verksamheterna ordnas så att det totala antalet anställda hos staden minskar mellan 2026 och 2028. Då kan staden uppnå de inbesparingar som krävs i balanseringsprogrammet för stadens ekonomi.

I samband med ekonomiplanen gör staden upp ett investeringsprogram för perioden 2026–2030. Investeringsprogrammet kommer att granskas separat.

I samband med budgeten har stadsfullmäktige tidigare år också godkänt de strategiska åtgärderna för följande år inklusive indikatorer. Dessa rapporteras till fullmäktige. Åtgärderna har baserat sig på Grankulla stads strategi för åren 2023–2030 som fullmäktige godkände 25.4.2022.

Eftersom en ny mandatperiod nu inleds beslutade staden att uppdatera strategin. Fullmäktige godkände (STF 15.9.2025 § 47) genombrottsprojekten med slutresultat och mellanresultat i den nya strategin. Nu finns även förslag på organ som ska följa upp varje genombrottsprojekt dokumenterade i anslutning till budgetboken. Därtill ingår de mellanresultat för genombrottsprojekten inklusive målnivåer som är förlagda till år 2026 i budgetförslaget.

I fråga om driftsekonomin har vi utarbetat ramar för varje sektor och en sammanfattning av skolornas kostnader per elev.

Beredningen av ramarna har utgått från bokslutet 2024. Inom allmänna förvaltningen utgörs en betydande kostnadsökning från 2024 till 2026 av sysselsättningstjänster (748 000 euro), kommunens andel av arbetsmarknadsstödet (110 000 euro) och sysselsättningskostnader (105 000 euro). Inom samhällstekniska sektorn kommer kostnadsökningarna från HRT:s kommunandel. Det finns ännu inga exakta uppgifter om kostnaderna år 2026, men preliminärt är nivån i ramen densamma som i år. År 2025 skedde dock en ökning på nästan 500 000 euro jämfört med år 2024.

Dessutom har vi i beredningen av ramarna beaktat löneförhöjningar enligt kollektivavtalen. Förhöjningarna ökar personalkostnaderna år 2026 med 4,07 procent jämfört med bokslutet år 2024.

Utskotten har godkänt sina förslag till budget under hösten.

Resultaträkningen i budgeten är nätt och jämnt positiv, men den innehåller många engångsintäkter. Utan engångsposterna är resultatet rejält negativt, nästan -3,7 miljoner euro. Resultatet är endast en aning bättre än i budgeten 2025. Jämfört med budgeten 2025 ökar verksamhetsintäkterna tack vare engångsposterna. Utan engångsposterna är verksamhetsintäkterna på samma nivå som år 2025. Verksamhetsutgifterna sjunker i jämförelse med budgeten 2025 även om personalkostnaderna ökar lite på grund av löneförhöjningarna. I fråga om köp av tjänster, material och förnödenheter samt bidrag sjunker utgifterna. De ovanstående faktorerna gör att verksamhetsbidraget ökar. I skatteintäkterna och statsandelarna sker inga betydande ändringar jämfört med år 2025.

Kommunförbundets skatteprognos utgör grunden för skatteintäkterna år 2026. I enlighet med balanseringsprogrammet (STF 16.9.2024 § 37) höjdes inkomstskatten med 0,3 procentenheter år 2025. Därmed var inkomstskattesatsen i Grankulla stad 4,70 procent år 2025. Inkomstskattesatsen i Grankulla stad är 4,70 procent år 2026. Vi har gjort upp skatteinkomstkalkylen i budgeten utgående från Kommunförbundets prognos, men kalkylen har i det svaga konjunkturläget anpassats enligt försiktighetsprincipen. Statsandelarna baserar sig på Finansministeriets preliminära kalkyl över statsandelarna år 2026. De slutgiltiga besluten om statsandelen 2026 fattas alldeles i slutet av år 2025.

Investeringsutgifterna år 2026 är 19,4 miljoner euro. De mest anmärkningsvärda investeringarna är stadsbanan (6,3 miljoner euro), Kasavuoren koulukeskus (5,0 miljoner euro) och cykelleden Baana (2,7 miljoner euro).

Resultatområdenas anslag i budgetens driftsekonomidel och de kalkylmässiga intäkterna är bindande gentemot fullmäktige i nettobelopp. Allmänna förvaltningen utgör ett undantag från det här. Inom allmänna förvaltningen utgör stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och stadsdirektören samt förvaltnings- och ekonomitjänsterna budgetens bindande nivå.

Budgetförslaget finns som bilaga.

Stadsstyrelsen:

Fullmäktige

- godkänner budgeten för 2026, ekonomiplanen för 2026–2028 och investeringsplanen för 2026–2030,

- godkänner organen som ska följa upp hur genombrottsprojekten i strategin 2026–, som godkändes 15.9.2025 § 48 framskrider, på det sätt som de är presenterade i budgeten och

- fastställer de valda mellanresultaten för genombrottsprojekten med målnivåer för år 2026.

..........

Fullmäktige godkände ordförandens förslag om behandling av ärendet, så att eventuella gruppanföranden hörs först och därefter behandlas budgeten i huvudsak via framlagda motförslag.

Ledamöterna Fredrik Waselius (SFP), Sami Villa (Saml.), Suvi Kiesiläinen (Gröna), Minna Aitola-Helkkula (SDP) och Sami Niemi (KD) höll gruppanföranden.

Motförslag

Under diskussionen gjorde ledamöterna flera motförslag.

Motförslagens siffror som nämns i protokollet syftar på numreringen i det digitala mötessystemet.

Ledamoten Suvi Kiesiläinen gjorde ett motförslag 11.1 med följande innehåll:

”11.1 Nytt motförslag om att göra anpassningarna inom gymnasieutbildningen resonablare (Kiesiläinen Suvi)

För att säkerställa att staden får personal till gymnasierna och lyckas behålla personalen ändras anpassningsåtgärderna som inriktas på gymnasieutbildningen en aning. Ändring av anpassningen på 190 euro till: ”Anpassning av verksamheten inom gymnasieutbildningen till 170 euro/studerande.” och motsvarande ändringar i texten och beloppen i budgeten.”

Ledamöterna Ahtiainen Sonja, Hosia Helka och Aitola-Helkkula Minna understödde Suvi Kiesiläinens motförslag 11.1.

Vidare gjorde ledamoten Suvi Kiesiläinen ett motförslag 11.3:

”11.3 Nytt motförslag: Minskning av inbesparningarna som inriktas på resursbarnskötarnas befattningar (Kiesiläinen Suvi)

Resursbarnskötarna garanterar kontinuiteten i daghemmen vid semestrar och när någon i personalen har insjuknat. De är bekanta personer för barnen och ger barnen trygghet och kontinuitet i vardagen (i motsats till ökad användning av växlande vikarier). Redan i budgeten 2025 minskade antalet resursbarnskötare. Innehållet i budgeten ändras så att antalet resursbarnskötare endast minskar med en befattning (inte tre). I fortsättningen är resursbarnskötarna per enhet 1–2. Vi ska sträva efter att verkställa det minskade antalet utan uppsägningar.”

Ledamöterna Colliander-Nyman Nina, Stolt Sofia, Ahtiainen Sonja och Mannström Amanda understödde Suvi Kiesiläinens motförslag 11.3.

Ledamoten Matti Kauppila gjorde ett motförslag 11.7 med följande innehåll:

”11.7 Nytt motförslag till mellanresultatet 1.3 under målet 2.2 Ansvarsfull balansering av ekonomin, tillägg till målnivån för år 2026 vid ”2.2 MELLANRESULTAT 2026: Meningen med Vi har utrett alternativa lösningar fortsätter med följande sats: ”även med beaktande av långsiktigt hållbara och ändamålsenliga lokalbehov hos stadens samarbetsläroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning.” (Kauppila Matti)             

I utredningen av stadens lokaler beaktar vi de lokaler som Grankulla musikinstitut och Grankulla konstskola, som ger grundläggande konstundervisning, behöver för undervisningsarbete enligt läroplanen, vilken också får statsandelar. Som motivering till det föreslagna texttillägget i fråga om de här specifika aktörerna och stadens samarbetspartner är att deras undervisningsverksamhet är av speciell karaktär i jämförelse med andra aktörer som har verksamhet i stadens lokaler. Grundläggande konstundervisning är undervisning som ges i enlighet med lagen om grundläggande konstundervisning och enligt godkända läroplaner med en examen som mål, staden får också en väsentlig statsandelsfinansiering (0,52 miljoner euro år 2024) för undervisningen av staten. Staden har inte själv möjlighet eller behövligt specialkunnande att ordna sådan här undervisning i egen regi. Den grundläggande konstundervisningen behöver speciallokaler för att kunna verkställas korrekt (bland annat ljudisolerade rum samt krävande och svårflyttad utrustning av permanent karaktär) med utrustning och underhåll som kräver särskild tillsyn av fastighetsägaren.”

Ledamöterna Waselius Fredrik, Colliander-Nyman Nina, Kiesiläinen Suvi, Ahtiainen Sonja, Mollgren Satu och Häyrinen-Immonen Ritva understödde Matti Kauppilas motförslag 11.7.

Ledamoten Taisto Miettinen gjorde ett motförslag 11.8:

”11.8 Primärt motförslag s. 41–42 (Miettinen Taisto)

texttillägg till fullmäktiges verksamhetsutgifter s. 41 +10 000 euro och s. 42 andra stycket (I budgeten för stadsfullmäktige har vi förberett oss på kostnaderna för de sammanträden som står i möteskalendern år 2026 och för övriga gemensamma evenemang) samt anskaffning av ett kamerasystem till fullmäktigesalen/för fullmäktigemötena (eget system)”

Ledamoten Taisto Miettinen gjorde också ett motförslag 11.9:

”11.9 Sekundärt motförslag s. 42 (Miettinen Taisto)

S. 42 texttillägg till andra stycket: (I budgeten för stadsfullmäktige har vi förberett oss på kostnaderna för de sammanträden som står i möteskalendern år 2026 och för övriga gemensamma evenemang) samt anskaffning av ett kamerasystem till fullmäktigesalen/för fullmäktigemötena (leasing).”

Vidare gjorde ledamoten Taisto Miettinen ett motförslag 11.10:

”11.10 Primärt motförslag s. 45–46 (Miettinen Taisto)

förvaltningstjänsterna s. 45 +10 000 euro samt s. 46 texttillägg (Stadens kommunikation utvecklas i enlighet med mellanresultaten i den nya strategin) bland annat genom att skaffa ett kamerasystem till fullmäktigesalen/för fullmäktigemötena (eget system).”

Ledamoten Taisto Miettinens motförslag 11.11 var följande:

”11.11 Sekundärt motförslag s. 46 (Miettinen Taisto)

s. 46 texttillägg (Stadens kommunikation utvecklas i enlighet med mellanresultaten i den nya strategin) bland annat genom att skaffa ett kamerasystem till fullmäktigesalen/för fullmäktigemötena (leasing).”

Ledamoten Taisto Miettinen gjorde också ett motförslag 11.12:

”11.12 Motförslag s. 114 ändring av procentandelen och eurobeloppet (Miettinen Taisto)

20 procents inbesparing i understöden till läroanstalterna för grundläggande konstundervisning: inbesparing 68 500 euro.”

Ledamoten Taisto Miettinen gjorde också ett motförslag 11.13:

”11.13 Motförslag s. 126 (Miettinen Taisto)

It-anskaffningar s. 126 +10 000 euro och texttillägg: inklusive anskaffningen av ett kamerasystem till fullmäktigesalen/för fullmäktigemötena (eget system)”

Ledamoten Nina Colliander-Nyman gjorde följande motförslag 11.14:

”11.14 Nytt motförslag (Colliander-Nyman Nina)

Eftermiddagsverksamhet: Ökningen av antalet barn per vuxen från 13 till 15 - stryks och kostnadseffekterna korrigeras enligt detta (finsk- och svenskspråkig verksamhet).”

Ledamöterna Francis-Ehnholm Harriet, Stolt Sofia, Kiesiläinen Suvi, Ahtiainen Sonja, Mannström Amanda och ersättare Berglund Pontus understödde Nina Colliander-Nymans motförslag.

Ledamoten Taisto Miettinen gjorde också ett motförslag 11.15:

”11.15 Tertiärt motförslag s. 42 (Miettinen Taisto) 

s. 42 texttillägg (I budgeten för stadsfullmäktige har vi förberett oss på kostnaderna för de sammanträden som står i möteskalendern år 2026 och för övriga gemensamma evenemang). Anskaffningen av ett kamerasystem till fullmäktigesalen/för fullmäktigemötena orsakar inga anskaffningskostnader (sponsring).”

Ledamoten Taisto Miettinens motförslag 11.16 var följande:

”11.16 Tertiärt motförslag s. 46 (Miettinen Taisto)

s. 46 texttillägg (Stadens kommunikation utvecklas i enlighet med mellanresultaten i den nya strategin) bland annat genom kamerasystemet i fullmäktigesalen/för fullmäktigemötena (sponsring).”

I anslutning till sina motförslag överräckte ledamoten Miettinen en förbindelse som är undertecknad av Kauniaisten perussuomalaiset ry till ordföranden (som bilaga).

Ledamoten Fredrik Waselius gjorde motförslag 11.17:

”11.17 Motförslag, personalkostnaderna inom fritidstjänsterna (Waselius Fredrik)

s. 115 Personalbesparingen inom fritidstjänsterna på 80 000 euro för att uppfylla fullmäktiges anpassningsbeslut för året 2025 samt eventuella besparingar från utredningar om produktionssätt. ändras -> Inbesparingen i fråga om personalkostnader inom fritidstjänsterna inriktas på simhallens kassatjänster, total kostnadseffekt inbesparing på 33 000 euro.”

Ledamöterna Nysten Patrick, Schalin Ann-Charlotte, Mannström Amanda, Aitola-Helkkula Minna och Virkkula Irmeli understödde Fredrik Waselius motförslag 11.17.

Vidare gjorde ledamoten Fredrik Waselius motförslag 11.18:

”11.18 Motförslag, Bio Granis hyra (Waselius Fredrik)

s. 115 stryk raden: Hyressubvention för Bio Grani, hyreshöjning med 3 000 euro: intäktsökning 3 000 euro”

Ledamöterna Nysten Patrick, Schalin Ann-Charlotte, Löfstedt-Söderholm Gunilla och Häyrinen-Immonen Ritva understödde Fredrik Waselius motförslag 11.18.

Ledamoten Fredrik Waselius gjorde också följande motförslag 11.20:

”11.20 Motförslag, öppen familjeverksamhet (Waselius Fredrik)

Tillägg, s. 115 - anslag till den öppna familjeverksamheten år 2026, 20 000 euro”

Ledamöterna Nysten Patrick, Schalin Ann-Charlotte och Löfstedt-Söderholm Gunilla understödde Fredrik Waselius motförslag 11.20.

Ledamoten Taisto Miettinen gjorde ett motförslag 11.21:

”11.21 Texttillägg s. 46 (Miettinen Taisto)

(Stadens kommunikation utvecklas i enlighet med mellanresultaten i den nya strategin) bland annat genom att ta i bruk ett kamerasystem i fullmäktigesalen/under fullmäktigemötena (stadens existerande system)”

Ledamöterna Ahtiainen Sonja och Aitola-Helkkula Minna samt ersättare Koskimies-Sirén Tuula understödde Taisto Miettinen motförslag 11.21.

Förfallna motförslag

Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att följande motförslag förfallit på grund av bristande understöd: ledamoten Taisto Miettinens motförslag 11.8, 11.9, 11.10, 11.11, 11.12, 11.13, 11.15 och 11.16. Redogörelser för innehållet i de förfallna motförslagen finns ovan.

Enhälligt godkänt motförslag

Efter avslutad diskussion hörde sig ordföranden ännu för, varje motförslag för sig, om motförslagen kan godkännas enhälligt eller om en omröstning ska förrättas om dem.

Fullmäktige godkände enhälligt Matti Kauppilas ovan refererade motförslag 11.7.

Omröstningar

Fullmäktige kunde inte uppnå enighet om de övriga motförslagen och därmed förrättades omröstningar om dem. Ordföranden föreslog en omröstningsordning, där det förrättas en omröstning om varje ovan refererat och understött motförslag i nummerordning och en åt gången mot stadsstyrelsens grundförslag, så att de som understöder grundförslaget röstar JA och de som understöder motförslaget röstar NEJ. Ordförandens förslag på omröstningsordning godkändes.

Först röstade fullmäktige om ledamoten Suvi Kiesiläinens motförslag 11.1.

I den förrättade omröstningen röstade 29 JA och 6 NEJ. Således vann stadsstyrelsens grundförslag.

Till följande röstade fullmäktige om ledamoten Suvi Kiesiläinens motförslag 11.3. I den förrättade omröstningen röstade 21 JA och 14 NEJ. Således vann stadsstyrelsens grundförslag.

Sedan röstade fullmäktige om ledamoten Nina Colliander-Nymans motförslag 11.14. I den förrättade omröstningen röstade 21 JA och 14 NEJ. Således vann stadsstyrelsens grundförslag.

Till följande röstade fullmäktige om ledamoten Fredrik Waselius motförslag 11.17. I den förrättade omröstningen fick stadsstyrelsens grundförslag understöd av 17 JA-röster och Waselius motförslag 11.17 understöd av 18 NEJ-röster. Därmed godkändes ledamoten Fredrik Waselius motförslag 11.17.

I följande omröstning röstade fullmäktige om ledamoten Fredrik Waselius motförslag 11.18. I den förrättade omröstningen röstade 18 JA och 17 NEJ. Således vann stadsstyrelsens grundförslag.

Sedan röstade fullmäktige om ledamoten Fredrik Waselius motförslag 11.20. I den förrättade omröstningen röstade 21 JA och 14 NEJ. Därmed vann stadsstyrelsens grundförslag.

Till följande stod ledamoten Taisto Miettinens motförslag 11.21 i tur. I den förrättade omröstningen röstade 27 JA och 6 NEJ. 2 röstade blankt. Således godkändes stadsstyrelsens grundförslag.

Efter beslutet gjorde ledamoten Fredrik Waselius följande klämförslag 11.19:

”11.19 Kläm, öppen familjeverksamhet (Waselius Fredrik)

Fullmäktige förutsätter att tjänsteinnehavarna vårterminen 2026 utreder hur den icke-lagstadgade öppna familjeverksamheten eller ersättande verksamhet som stöder familjernas välbefinnande kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt från och med år 2027 och för fram ett förslag till beslutsfattande.”

Ledamöterna Nysten Patrick, Schalin Ann-Charlotte, Löfstedt-Söderholm Gunilla och Rehn-Kivi Veronica understödde Fredrik Waselius klämförslag.

Klämförslaget godkändes inte enhälligt, utan fullmäktige röstade om ärendet. Enligt ordförandens omröstningsförslag röstade de som understöder ett godkännande av klämmen JA och de som understöder ett förkastande NEJ. I den förrättade omröstningen röstade 15 JA och 18 NEJ. 2 röstade blankt. Därmed godkändes klämförslaget inte.

Hur ledamöterna röstade i varje omröstning framgår i detalj av protokollbilagan med omröstningsrapporten.

Beslut:

Fullmäktige

- godkände budgeten för 2026, ekonomiplanen för 2026–2028 och investeringsplanen för 2026–2030,

- godkände organen som ska följa upp hur genombrottsprojekten i strategin 2026–, som godkändes 15.9.2025 § 48, framskrider på det sätt som de är presenterade i budgeten och

- fastställde de valda mellanresultaten för genombrottsprojekten med målnivåer för år 2026.

Fullmäktige godkände också följande ändringar i förslaget till budget 2026 som fanns som bilaga till föredragningslistan:

- ”I strategins mellanresultat 1.3 under målet 2.2 Ansvarsfull balansering av ekonomin, tillägg till målnivån för år 2026 vid ”2.2 MELLANRESULTAT 2026: Meningen med Vi har utrett alternativa lösningar fortsätter med följande sats: ”även med beaktande av långsiktigt hållbara och ändamålsenliga lokalbehov hos stadens samarbetsläroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning.”

- Följande ändring görs på sidan 115 i budgetboken: Meningen ”Personalbesparingen inom fritidstjänsterna på 80 000 euro för att uppfylla fullmäktiges anpassningsbeslut för året 2025 samt eventuella besparingar från utredningar om produktionssätt.” ändras till ”Inbesparingen i fråga om personalkostnader inom fritidstjänsterna inriktas på simhallens kassatjänster, total kostnadseffekt inbesparing på 33 000 euro.”

Ledamoten Taisto Miettinen lämnade in en avvikande mening till beslutet (bilaga).

Bilagor:

Förslag till budget 2026

Kauniaisten perussuomalaiset rf:s förbindelse

Omröstningsrapport

Avvikande mening